Stress hos hunden
Orsaker, symtom och förebyggande åtgärder
Stress in dogs
Causes, symptoms and preventive measures
Hanna-Mari Petersson
Sveriges Lantbruksuniversitet
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Djursjukvårdarprogrammet
Skara 2008 Studentarbete 158
Swedish University of Agricultural Sciences Student report 158
Department of Animal Environment and Health
Veterinary Nursing Education
ISSN 1652-280X

Stress hos hunden
Orsaker, symtom och förebyggande åtgärder
Stress in dogs
Causes, symptoms and preventive measures
Hanna-Mari Petersson
Examensarbete, 7,5 hp, Djursjukvårdarprogrammet
Handledare: Anne Nilsson
2

Innehållsförteckning
Abstract .............................................................................................................................. 4
Summary .............................................................................................................................. 4
Inledning .............................................................................................................................. 5
Metod .............................................................................................................................. 5
Resultat .............................................................................................................................. 6
Fysiologiska och psykologiska förändringar samt följder av stress ........... 6
Stressorer ............................................................................................................................................. 9
Sjukdomar ................................................................................................................................................ 9
Kommunikation, kroppskontakt, frustration och separation ..................................................................... 9
Träning, lekar och andra aktiviteter......................................................................................................... 11
Orsaker i hemmet ................................................................................................................................... 13
Djursjukhus, hundfrisörsalong och hundpensionat .................................................................................14
Övriga stressorer .................................................................................................................................... 15
Symtom på stress ........................................................................................................................... 16
Mentala symtom ..................................................................................................................................... 16
Avföring och urin ................................................................................................................................... 17
Könsorgan .............................................................................................................................................. 18
Födointag................................................................................................................................................ 18
Symtom från hud och hårrem .................................................................................................................. 18
Andra utseendemässiga symtom ............................................................................................................. 19
Problembeteenden .................................................................................................................................. 19
Övriga symtom ....................................................................................................................................... 20
Förebyggande åtgärder............................................................................................................. 21
Diskussion .............................................................................................................................. 24
Referenslista .............................................................................................................................. 26
Litteratur............................................................................................................................................ 26
Tidningsartiklar/tidskrifter ................................................................................................... 27
3

Abstract
I mitt arbete ville jag få svar på följande frågeställningar; kan hundar uppleva stress? Vad
händer i kroppen och vad innebär stress? Hur visar hunden att den är stressad? Vad är det
som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det något som kan
göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras på litteraturstudier. Vid stress
förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och
kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och
utmattningsfasen. Det är under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan
utvecklas. Stress visar sig på alla nivåer i organismen, det vill säga fysiologiskt,
beteendemässigt och upplevelsemässigt. Stress kan utlösas av olika stressorer som till
exempel bristande kommunikation mellan ägare och hund, för mycket eller för lite
kroppskontakt, rädsla, alltför hårda träningsmetoder, oro i hemmet, djursjukhus och olika
sorters hot. Dessa och andra stressorer kan ge upphov till olika symtom som bland annat
mentala symtom, defekation och urinering, inappetens, klåda, håravfall, olika
problembeteenden, allergier och stereotypier. Vissa hundar reagerar starkt på en stressor,
medan andra hundar inte gör det. Stressens skadeverkningar är bland annat beroende av
hur hunden upplever stressorn, förutsägbarheten samt möjligheten till kontroll. På
djursjukhus kan det göras flera åtgärder för att minska stressen hos hundarna. En regel är
att använda så lite motstånd som möjligt för att undvika onödigt obehag för hunden.
Personalen kan även prata lugnt och tyst, använda hundens namn, undvika att klappa
hunden på huvudet eller ha direkt ögonkontakt. Miljön ska vara lugn och plötsligt höga
ljud bör undvikas. Akutpatienter och hundar med nedsatt hörsel, syn, lukt eller känsel är
extra sårbara och därför bör hanteringen av dessa ske mycket varsamt.
Summary
In this study I wanted to find answers to if dogs can be stressed, and if so, how they show
it, what causes the stress, if the stress can lead to diseases and if you can do anything to
prevent it. I also wanted to find out what stress means and what happens in the body during
stress. This rapport is based on literature studies and Ive searched for information in
libraries and in a database, PubMed. In a stressed situation, adrenalin, nor adrenalin and
cortisol are released, and the normal state of the body is changed. Stress can be divided in
three stages; the alarm reaction stage, the resistance stage and the exhaustion stage. During
the exhaustion stage adaptation diseases can develop. Stress shows itself in every level of
the organism, videlicet physiologically, in behavior, and in perception. Some dogs respond
strongly to stress stimuli, while others dont. What causes stress is different stressors, for
instance, diseases, insufficient communication between the owner and the dog, too much
or too little physical contact, fear, too harsh training methods, anxiety in the home,
veterinary hospitals, and different kinds of threats. These, and other stressors, can lead to
symptoms as for example mental symptoms, defecation and urination, appetite loss,
itchiness, molting, behavior problems, allergy, and stereotypies. The damage of the stress
depends on how the dog experiences the stressor, how predictable it is and the possibility
to control it. Many things can be done at the veterinary hospital to reduce the stress. One
rule is to use as little resistance as possible to avoid unnecessary discomfort for the dog.
The personnel can talk with a composed voice, use the dogs name, avoid patting the dogs
head or have eye contact. The surroundings should be calm and sudden loud noises should
be avoided. Emergency patients and dogs with reduced hearing, sight, olfactory sense or
feeling is extra vulnerable and this is why the care of these patients should be performed
very carefully.
4

Inledning
I Medicinska ord, det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer  (2005)
definieras stress som;
eg. belastning, påfrestning; ofta använd term för effekten av sådana faktorer, psykiska såväl som fysiska,
som utgör en belastning för en organism, t.ex. en människa. Svår kroppsskada, infektionssjukdom,
långvarigt hårt arbete, svält, kyla, oro, inspärrning m.m. är exempel på stressfaktorer (stressorer). Ett
gemensamt drag är att de utlöser en försvarsreaktion från kroppens sida med ökad produktion av hormoner
från både binjuremärg och binjurebark. Betydelsen av s. för uppkomsten av sjukdom av olika slag är mycket
omdiskuterad.  (Lundh B., Malmquist J., 2005, s.331)
Anledningen till att jag valde att skriva om stress var att jag tycker det är ett intressant
ämne. Dagens stress hos människan och följden av det, gjorde mig nyfiken på om, och hur,
stress kan påverka hunden och hur det i sådana fall visar sig. Jag ville också veta varför
hundar blir stressade och vad som kan göras för att förebygga det. Därför valde jag att ta
med dessa frågeställningar;
Kan hundar uppleva stress? Vad händer i kroppen och vad innebär stress? Hur visar
hunden att den är stressad? Vad är det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos
hunden? Finns det något som kan göras för att förebygga stress hos hundar?
Syftet med arbetet är att få svar på mina frågeställningar samt att upplysa djursjukvårdare
och andra intresserade om svaren. Jag vill även läsa om detta för att utifrån svaren kunna
upptäcka, och försöka undvika, att hundar som ligger inne på djursjukhus mår dåligt på
grund av en eventuell stress.
Metod
Detta arbete baseras på litteraturstudier. Jag har letat information på olika bibliotek och i
en databas, PubMed. Från databasen fick jag fram sex artiklar men valde att inte använda
dessa, eftersom de inte gav några svar på mina frågor. Tre av dem handlade om
undersökningar i beteende och fysiska svar vid kronisk stress i olika miljöer, en grupp
hundar hölls utomhus och en grupp hölls inomhus. De tre sista handlade om
undersökningar på människor, vilket inte direkt kan relateras till hundar. Jag har i arbetet
använt mig av böcker, ett medicinskt uppslagsverk, tidskrifter och studentlitteratur.
Mycket av den information jag har använt mig av baseras på populärvetenskaplig litteratur.
I arbetet har jag först presenterat fakta om vad stress är, vad som händer i kroppen vid
stress och vad följderna kan bli av långvarig stresspåverkan. Efter det har jag skrivit om
vilka olika orsaker, alltså stressorer, som kan leda till eller kan utlösa stress. Dessa har jag
delat in i olika underrubriker. Sedan har jag tagit upp olika beteenden och andra symtom
som kan tyda på stress. Även dessa har jag delat upp i olika kategorier. Jag har valt att ta
med en del exempel på stressorer under rubriken symtom på stress , och en del symtom
under rubriken stressorer , för att det ska vara lättare att förstå sambandet och svaren. Till
sist har jag tagit upp förebyggande åtgärder, där jag har valt att enbart skriva om åtgärder
som kan göras på djursjukhus, eftersom arbetet främst vänder sig till djursjukvårdare.
5

Resultat
Fysiologiska och psykologiska förändringar samt följder av stress
Genom stress förändras normaltillståndet i kroppen (12). Den första reaktionen, oavsett
orsak, är att det frisätts adrenalin och i mindre utsträckning, noradrenalin, från
binjuremärgen, vilket sker genom stimulering av det sympatiska nervsystemet (12, 15).
Detta sker snabbt, inom loppet av bråkdelar av en sekund (12). Transmittorsubstanserna
adrenalin och noradrenalin tillhör gruppen katekolaminer (9). De bryts snabbt ner och
överlevnadstiden i blodbanan är bara ett par minuter (7). Noradrenalin orsakar framför allt
sammandragning av blodkärlen och blodtrycksstegring. Adrenalin orsakar hjärtklappning,
muskelskakningar, dilatering av bronker och av musklernas blodkärl och kontraktion av
blodkärlen i huden (9). De orsakar därför förhöjd hjärtfrekvens, och ökar hjärtats slagkraft
(15). Adrenalin ger också mydriasis, det vill säga en vidgning av pupillen (12). Dilatering
av blodkärlen i musklerna gör att blodgenomströmningen ökar i arbetande
skelettmuskulatur, som hjärta och hjärna, medan en mindre mängd går till mag- och
tarmkanalen. Dilatering av bronkerna och en ökad andningsfrekvens gör att
syrgastillförseln förbättras (7). På grund av det ökade blodflödet och den förhöjda
andningsfrekvensen, förses musklerna med mera syre- och näringsrikare blod, och ökar på
så sätt styrkan och prestationsförmågan (6). Samtidigt ökar därför syreförbrukningen (12).
Katekolaminerna gör även att det blir en ökad nedbrytning av glykogen i lever och
muskulatur, vilket ökar koncentrationen av glukos i blodet. Därför har cellerna tillgång till
mer glukos som energi. Vidare orsakar de en ökad nedbrytning av fett i fettvävnaden,
vilket leder till en högre koncentration av fettsyror i blodet. Individen blir också mer
uppmärksam och beredd eftersom formatio reticularis i hjärnstammen stimuleras (7).
I hypotalamus bildas hormonet Corticotropin Releasing Hormone (CRH) som transporteras
direkt till hypofysen (6). Där stimulerar CRH hypofysen att frisätta Adreno Corticotropin
Hormone eller adrenokortikotropt hormon (ACTH) (8, 9). Med blodet förs ACTH till
binjurebarken och medverkar där till att kortisol frisätts (6, 8). Kortisol tillhör gruppen
glukokortikoider och är viktigt för kroppsfunktionen vid stresstillstånd (9). Det stimulerar
nedbrytningen av proteiner och fett vilket leder till en ökad koncentration av aminosyror
och fett i blodet, glukoskoncentrationen i blodet höjs och glykogenlagren i vävnaderna
ökar. Det är kortisolets förmåga att höja glukoskoncentrationen i blodet som är viktigt i
stressituationer (7). På så sätt frigörs mer energi till kroppens celler (12). Kortisol
förstärker noradrenalinets blodtryckshöjande effekt, vilket är viktigt för att undvika
blodtrycksfall och chocktillstånd. Vid förhöjd produktion av kortisol ökar
proteinnedbrytningen och DNA-syntesen hämmas, vilket gör att tillväxten hämmas. Detta
sker på grund av att kroppens resurser ska användas till att förse cellen med energi i
stressituationer och inte för tillväxt. I höga doser har kortisol en antiinflammatorisk effekt,
eftersom det minskar tillströmningen av vita blodkroppar till inflammerade områden. Detta
ger nytta i stressituationer då det ger skydd mot att inflammatoriska processer får ett
våldsamt förlopp och ger stora vävnadsskador. Ytterligare en effekt av kortisolet är att det
minskar antalet blodcirkulerande lymfocyter och att mängden lymfoid vävnad minskar,
vilket leder till att det blir en minskad produktion av antikroppar. Detta gör att
immunsystemet hämmas (7). Om det insöndras för mycket kortisol, aktiveras under
normala förhållanden, feedback-mekanismen, genom att det frisatta kortisolet hämmar
ytterligare bildning av ACTH och därmed ytterligare frisättning av kortisol. Detta är
viktigt för att det inte ska förekomma en överproduktion av kortisol i kroppen. Men vid
stresspåverkan fungerar inte feedback-mekanismen normalt (12).
6

Stress leder till en förhöjd aktivitet i kroppen, och kan utlösas av olika retningar, eller
stressorer, som till exempel infektioner, skador, ilska och glädje (12). Alltså reagerar
kroppen med stress vid olika påfrestningar (6). Kroppen reagerar genom att samla sina
resurser på ett sätt som gör att den kan möta både fysiska och psykiska påfrestningar (7).
Stress är ur ett evolutionärt perspektiv en viktig reaktion för att överleva och med hjälp av
det kunde också anpassning ske till ändrade miljöbetingelser (12). Individer har på grund
av stressmekanismen på så sätt kunnat föra sina gener vidare. Men djurens miljö har
förändrats mycket på flera sätt, genom att människan började hålla djur som husdjur. De
tidigare funktionella och livsnödvändiga fysiologiska mekanismerna och
beteendemönstren kan i den nya förändrade miljön bli skadliga. Det som var bra i en
omgivning kan vara skadligt i en annan (18).
Stress kan delas in i positiv och negativ stress. Positiv stress är en nödvändig aktivering av
kroppen som gör att djuret utnyttjar sin energi på bästa sätt. I första hand leder stress till en
optimal prestationsberedskap (12). Vid stress ökar även muskelstyrkan på mycket kort tid.
Hallgren A. (2003) menar att reaktionerna i kroppen vid stress, är ett reservenergisystem
som sätter igång vid fara eller vid andra tillfällen när styrka behövs, och förstärker
försvars- och flyktberedskapen (6). Stressreaktioner är som sagt livsviktiga i naturen och
har ett stort överlevnadsvärde, men det är farligt när djuret inte klarar av att stänga av dem
(8). Negativ stress innebär skadligt höga krav på kroppen och det är ofta den negativa
stressen det syftas till när det pratas om stress idag (12). Eftersom hunden, under
stresstillstånd, är inriktad på flykt eller kamp, kopplas andra funktioner tillfälligt bort, som
tankeverksamhet, inlärningsförmåga och måttfullt uppträdande. Därför lönar det sig inte att
tala hunden till rätta när den är stressad (6).
Stress visar sig på alla nivåer i organismen, det vill säga fysiologiskt, till exempel genom
svettningar och hjärtklappning, beteendemässigt, till exempel genom aggression,
upprördhet eller oro, samt upplevelsemässigt, till exempel hur man uppfattar sitt eget
tillstånd (12). Om flera hundar får uppleva samma situation, upplever kanske en del av
dem situationen inte alls som påfrestande medan andra tydligt reagerar negativt (12, 14).
Hur de reagerar beror på situationen och hur hjärnan tolkar den. Det kan även vara så att de
som klarar stressbelastningen bra, har annat i sin miljö som fungerar bra (6). Stressens
skadeverkningar är mer beroende av hur hunden upplever faran, än av stressornas styrka
och varaktighet (8, 14, 19). Likaså beror det på om stressorn upplevs som förutsägbar och
möjlig att kontrollera, eftersom både förutsägbarhet och känslan av kontroll minskar
reaktionerna (8, 19). En av de viktigaste faktorerna bakom stressreaktionen är känslan av
att inte kunna förstå orsakerna till olika händelser. Både djur och människor har ett stort
behov av att kunna förstå och kontrollera samband (8).
Reaktionen på stress kan delas in i tre olika faser;
Alarmreaktionsfasen eller mobilisering, är den fas då nervimpulser och
hormonfrisättning gör att alla de fysiologiska reaktionerna sker, så att kroppen får
en optimal reaktionsberedskap (12, 14). Om inte detta hjälper eller om djurets
situation inte förbättras inträder nästa fas (14).
Under motståndsfasen eller adaption stabiliseras reaktionerna men kroppens
energireserver töms, immunförsvaret minskar och koncentrationen av vita
blodkroppar minskar (8, 14). Individen kämpar med ökad kraft och styrka för att
7

kunna klara situationen, men det blir på bekostnad av motståndskraften mot andra
stressfaktorer (12).
Kroppen går in i utmattningsfasen när stressen varat alltför länge, eller när en
skräck-/chocksituation uppstår om och om igen, och kroppen, trots att den från
början lyckades anpassa sig, inte längre kan stå emot. Symtomen som visade sig
under alarmreaktionsfasen visar sig igen, men är nu konstanta. Denna permanenta
spänning kan i samverkan med andra riskfaktorer, eller om kroppen inte får
möjlighet att återhämta sig tillräckligt länge, leda till utveckling av organiska
sjukdomar eller anpassningssjukdomar (12). I värsta fall leder den till döden (8, 12,
14). Det kallas anpassningssjukdomar eftersom kroppen och hjärnan försöker
anpassa sig till all stress. Kortisol är en av de huvudsakliga orsakerna till
anpassningssjukdomar (12).
Hundar tål ett visst mått av daglig stress, men när det blir för mycket kan binjurarna
anpassa sig till att ligga på en högre nivå av produktion av stresshormoner (6). Binjurarna
kan även börja växa i storlek (6, 8). Detta kan vara ett tecken på långvarigt förhöjd
insöndring av kortisol (8). Hunden får då svårt att slappna av, får ett häftigt temperament
och blir lättirriterad (6).
En långvarigt förhöjd kortisolhalt i blodet leder som sagt till en försämring av
immunförsvaret (6, 12). Detta kan visa sig genom att hunden ofta blir sjuk, att den lider av
allergier, att den ofta drabbas av mag-tarminfektioner eller andra mag- tarmbesvär som
magsår och kronisk diarré (12). Utvecklingen av magsår beror på att blodförsörjningen till
mage och tarm minskar vid aktivering av det sympatiska nervsystemet. Det skyddande
slemhinnelagret får mindre energi och tunnas ut, vilket leder till att motståndskraften
sänks. Kortisolet påverkar sammansättningen av slemhinnelagret och gör väggen mer
känslig för magsyran (8). Tikar kan ofta få utbrott av infektioner efter löpning, till exempel
en halsinfektion, eftersom immunförsvaret då har blivit nedsatt (6).
Varaktigt förhöjd kortisolhalt kan leda till fortplantningsproblem. Transmittorsubstansen
och hormonet LH (luteiniserande hormon), är nödvändig för att äggen ska mogna hos
hondjuren, och för produktionen av testosteron och utvecklingen av spermier hos
handjuren. Kortisol hämmar frisättningen av LH och därmed äggmognad, testosteron- och
spermieproduktion. Det är därför det är svårt att få djur i fångenskap, till exempel i
djurparker, att föröka sig (12). Vidare kan långvarig stress leda till att matspjälkningen blir
mindre effektiv, blodtrycket stiger och risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar (7).
Mycket stress kan också orsaka näringsbrist, eftersom djuret förbrukar mer näring än
normalt (6).
Binjurebarken producerar även andra hormoner, till exempel aldosteron, som tillhör
gruppen mineralkortikoider (7, 12). Aldosteron kan under stress på lång sikt förorsaka
rubbningar i mineral- och vätskebalansen, vilket i sin tur visar sig i förhöjt blodtryck (12).
Detta sker genom att aldosteron stimulerar reabsorptionen av Na+, Cl-och vatten i njurarna,
vilket leder till att plasmavolymen ökar och blodtrycket stiger samtidigt som det ger en
minskad utsöndring av salter och vatten (7) .
8

Stressorer
Stressorerna, alltså vad som orsakar eller utlöser stress, är många. Stressituationer som inte
uppstår ofta eller varar länge, som besök på djursjukhus, leder sällan till bestående
psykiska problem eller beteendestörningar. Värre är det med en stressad hemmiljö, därför
att hunden vistas där dagligen. De flesta hundar utsätts för stress då och då och precis som
människor så klarar vissa hundar av stress bättre än andra (3). Utanför Skandinavien är det
vanligt att hundar är överstimulerade på grund av för hetsiga lekar och liknande. Detta är
mer sällsynt i Sverige, där det är vanligare att hundarna är understimulerade (12).
Sjukdomar
Stress kan utlösas av sjukdomar som påverkar prestationsförmågan, det vill säga
sjukdomar som orsakar bristande rörlighet eller bristande funktion i inre organ som till
exempel hjärta eller njurar (12). Likadant gäller för hundar som är döva, blinda eller har
nedsatt känsel. Dessa har inte samma möjligheter som en frisk hund att förstå omvärlden
och måste hela tiden kompensera för denna brist (13, 12). Sjukdomar som leder till akut
eller kronisk smärta som till exempel skador, blodförlust, chock eller reumatism är
stressande (12). Ryggproblem kan leda till stress, aggressivitet eller rädsla (6).
Kommunikation, kroppskontakt, frustration och separation
Det är stressande för hunden om den inte vet vad som förväntas av den eller om den inte
kan bedöma situationen. Ett exempel är när hunden under träning förväntas att lyda ett
kommando som den inte förstår innebörden av. Hunden måste genom att titta på
kroppsspråk, gester och mimik och lyssna på rösten samt utifrån tidigare erfarenheter
utröna vad som förväntas av den. Detta är inte alltid så lätt för hunden och om den
dessutom är stressad för att ägaren har tappat tålamodet och börjat bli irriterad, eller
bestraffar hunden för att den inte lyder, är det nästan omöjligt för hunden att lista ut vad
den ska göra (12). Hundar betraktas ofta felaktigt som olydiga i sådana här situationer,
framför allt i hundklubbssammanhang. Hunden tycks klara av situationen riktigt bra men
kan helt plötsligt börja bete sig som en överaktiv valp. Ägaren blir arg och hunden blir
ännu värre (3).
Om ägaren uppträder inkonsekvent ur hundens synvinkel sett, kan han/hon försätta sin
hund i en situation av stor osäkerhet om vad som förväntas av den (12). Hunden upplever
då en konflikt (6). Ett exempel är om hunden ibland får sitta i soffan och ibland blir
bestraffad om den gör det (6, 12). Ett annat är om hunden får matbitar vid bordet när den är
ensam hemma med ägaren, men blir tillsagd och ivägskickad när han/hon har gäster. Nagel
M. och Reinhardt C. menar att ju längre osäkerheten om vad som förväntas av den får
pågå, desto högre blir stressnivån (12). En tredje konfliktsituation som hunden kan råka ut
för är om husse och matte, under en promenad, skiljs åt. Hunden kanske då springer fram
och tillbaka för att samla ihop sin flock. Likadant blir hunden splittrad ifall ägaren kallar
på sin hund och ibland straffar den när den inte kommer tillräckligt snabbt eller för att den
gjort något den inte får. Hunden kopplar då samman orden som kom och hit med både
något bra och något dåligt. Den dras då mellan att vilja lyda och fruktan för att bli
bestraffad. På samma sätt upplever hunden det som jobbigt när ägaren ena stunden hetsar
upp hunden i lek, men i nästa stund tröttnar och skäller på hunden för att den inte slutar.
Andra stressorer är om kraven är hårda fast uppfostran är bristfällig, om matte säger en sak
och husse en annan och när en del personer som hunden möter är snälla och andra är
irriterade (6).
9

Hundar kan bli stressande när de inte förstår människans beteende. Detta kan till exempel
vara om ägaren straffar sin hund för, ur ägarens synvinkel, ett dominant beteende, men
hunden inte är dominant. Hunden har agerat som den borde göra med tanke på situationen,
men ägaren har misstolkat situationen på grund av bristande fackkunskap. Ett exempel är
en yngre hund som närmar sig en annan äldre hund med en attityd för att imponera och
hotar den äldre hunden tydligt. Husse tror att hans hund är överdrivet dominant och straffar
den. Saken är den att husse inte vet att hunden, vid en promenad med matte någon dag
innan, har blivit överfallen av den äldre hunden. I denna situation har hunden dels blivit
stressad av att konfronteras med en hund som den känner att den måste försvara sig emot,
och dels för att ha blivit bestraffad av husse som har missbedömt situationen (12). En hund
som blivit orättvist angripen av en annan hund kan i sin tur angripa andra hundar på
samma sätt, eller överdrivet aggressivt (6).
Det kan vara stressande för hunden när den ibland blir överöst med kärlek och
uppmärksamhet, för att kort därefter inte bli sedd alls eftersom ägaren har fått annat att
göra. Även för mycket respektive för lite kroppskontakt stressar hundar. Små hundar och
valpar blir många gånger väldigt ompysslade och burna på. Men det blir ofta för mycket
för dem, vilket syns på deras minspel, kroppsspråk och de lugnande signaler de sänder ut
(12). Dessutom så är valpar ibland reserverade för främlingar och vill först själva nosa lite
för att bilda sig en uppfattning om personen. Om inte detta tillåts utan en främmande
människa tränger sig på valpen så att den kryper ihop, kan detta ge men för livet, som
rädsla för folk. Människan har försökt visa hur ofarlig han är genom att försöka tvinga
fram valpens förtroende genom att klappa den. Men en reserverad hund ska alltid lämnas
ifred och själv välja när den vill hälsa (6). Som tidigare nämnts kan också för lite
kroppskontakt utlösa stress. Vissa hundar får knappt uppleva någon kroppskontakt alls,
och när en hund hela tiden blir avvisad då den försöker få lite uppmärksamhet, är det
stressande. På samma sätt upplever hunden stress om den har för många eller inga regler
alls. När den hela tiden blir styrd och tillsagd om vad den ska göra och inte göra, är det
stressande, liksom om den inte ha några regler alls att följa, eftersom den då saknar
säkerhet och rutin (12).
Det kan ibland vara så att hunden och ägaren inte passar ihop. Om inte hunden kan leva
upp till människans krav eftersom livssituationen inte överensstämmer med hundens
grundläggande behov är det stressande för hunden. Ett exempel är om en vorsteh av
framstående jaktstam bor tillsammans med en heltidsarbetande person i en trerumslägenhet
och får gå en promenad runt kvarteret två gånger om dagen. Ett annat exempel är att en
basset med korta ben alltid måste följa med sin ägare på långa promenader i bergen (12).
Ifall hundar inte får utlopp för sina naturliga beteenden eller en drift inte kan fullföljas, kan
det leda till stress (8, 14).
En annan stressor är om hunden har ett mål som den inte kan uppnå (8). Hunden upplever
då en frustration. Den hindras då från att göra något den verkligen vill eller komma åt
någon eller något den vill fram till. All den aktivitet som skulle användas till att göra det
hunden ville bromsas upp, och den blir då irriterad. Stresshormoner utsöndras och hunden
kan bli aggressiv, vilket ökar kraften och hjälper till att övervinna hindret. En situation som
kan starta frustration hos hundar är om de går mycket i koppel och inte får vara lösa. En
hund blir mer intresserad av en annan hund ifall den hindras från att hälsa, utan de bara får
titta på varandra på avstånd. Detta gör den frustrerad och kan leda till att den kanske börjar
kasta sig fram och tillbaka (6). Hallgren A. (2003) menar att ju fler sådana här situationer
hunden upplever ju aggressivare blir den, både mot människor och mot andra hundar (6).
10

Separation kan stressa hundar (14). Att bli lämnad ensam kan innebära en rädsla för att bli
övergiven (4, 12). Det kan till exempel vara när hunden blir lämnad i främmande miljöer
som när hunden blir bunden utanför en affär, men även hemma innan den har vant sig vid
att bli lämnad ensam. Om denna inlärningsprocess inte klarats av känner hunden stor
ångest när husse eller matte försvinner (12). Det är onaturligt för ett flockdjur att skiljas
från flocken och bli lämnad ensam kvar (8, 12). Det kan även ha inträffat något
skrämmande, som till exempel ett åskväder, när ägaren varit borta, vilket kan ha framkallat
rädslan av att vara ensam hemma. Eller så kan det vara så att hunden känner sig fången
eller känner frustration över avspärrningen, vilket kan resultera i att hunden försöker att
rymma (10). Men problemet uppstår ofta när hunden är starkt fäst vid en person i familjen
som uppmuntrar detta. Ändras rutinerna så hunden inte har samma tillgång till denna
person så kan separationsångest uppstå (4). Det kan också bero på tidig otrygghet, att en
valp har lämnats ensam för långa stunder, eller om en hund i vuxen ålder byter hem (6).
Träning, lekar och andra aktiviteter
Hunden blir stressad av alltför tuffa träningsmetoder som skrämmer den. Detta kan till
exempel vara om den blir skrämd genom att ägaren skriker fram kommandon och om
ägaren har en stel och avvisande kroppshållning (12). Vid inlärning av nya saker kan
bestraffningar vara en stressor. När hunden sedan lärt sig vad som var meningen så kan
den kontrollera bestraffningen, men all inlärning som bygger på bestraffning innehåller en
period av stress (8). Om träningen vållar hunden smärta genom att ägaren till exempel
rycker i kopplet hela tiden, eller om ägaren använder sig av kedje- och stryphalsband eller
elektriska apparater, är det också stressande (12). Stryphalsband fördelar trycket runt hela
halsen, men de muskler som kan ta emot trycket sitter på sidorna av halsen, vilket lämnar
nacke och strupe oskyddade (6). Hunden kan även få svåra fysiska och psykiska skador
ifall man använder en Halti (grimma/nosgrimma) på fel sätt (12).
Agility och lydnadsträning associeras med glada arbetande hundar, men det orsakar ofta
stress hos hunden på grund av det höga tempot och prestationskraven, speciellt om hunden
ska delta i tävlingar och vinna priser. Om hunden inte har någon framgång, misslyckas
med uppgifterna och ständigt blir frustrerad över ansträngningarna den gör, kan den känna
en stress. Detta gäller vid alla former av träning. Utöver detta känner hunden att ägaren är
missnöjd med den (12).
Hos tjänstehundar byggs det upp psykiska och fysiska belastningar vid en alltför intensiv
träning eller ansträngande tjänstgöring, vilket kan leda till överansträngning och hög stress
(6, 12). Vissa av dessa hundar får därför problem med sjukdomar i njurarna, hjärtkärlsystemet
och i mag-tarmkanalen och utvecklar ofta även beteendestörningar. En annan
stressfaktor är utmattningstillstånd, vilket kan orsakas av, förutom sömnbrist, att hunden
blir överansträngd vid promenader, träning eller lek (12).
Ytterligare en stressor är om leken mellan hund och hund eller hund och människa blir för
tuff. Ett exempel är tuffa lekar med en valp, som då försöker undkomma genom att dra sig
tillbaka eller gömma sig. Även vuxna hundar blir överansträngda när leken blir alltför
hektisk och nästan aggressionsladdad. Vissa ägare tror att hunden blir stark av tuffa lekar,
men leken kan istället orsaka att hunden försöker försvara sig våldsamt så att den äntligen
får vara ifred. Detta kan leda till att hunden, efter att ha huggit i luften och skällt för att
försvara sig, blir så överansträngd att den nafsar till ägaren istället. På så sätt slutar ägaren
oftast och tillrättavisar hunden, vilket endast lär hunden att den får lugn och ro först då den
11

försvarar sig våldsamt (12). Hunden kan också utveckla aggressivitet av sådana här
kamplekar och därför menar Hallgren A. (2003) att så lite kamplekar som möjligt bör
göras med hunden (6). Mellan hundar kan liknande situationer uppstå och därför bör alltför
upphetsade lekar avbrytas (12). Den som är starkast, snabbast och smartast vinner kampen,
och det är ingen skillnad på om det är på allvar eller lek, eftersom kroppen upplever den
ökade aktiviteten i kroppen i båda situationerna (6).
Vilken stressnivå hunden har kan styras av dess förväntningar, vilka kommer av de
retningar som hundens sinnesorgan registrerar (14, 17). Det blir en ökad stressnivå ifall
retningarna skapar förväntningar på fysisk aktivitet, medan retningar som innebär att
hunden förväntar sig passivitet leder till att stressnivån sjunker. Ifall ägaren tar med sig
hunden till en viss plats för att låta den leka med andra hundar, bildas det efter hand en
förväntan hos hunden. När den sen närmar sig platsen eller ser andra hundar springa runt
och leka, förväntar sig hunden att den också ska få göra det. Därmed ökar också
stressnivån eftersom hunden förväntar sig fysisk aktivitet (17). Om hunden då till exempel
får sitta fastkopplad eller sitta i bilen och skälla då andra hundar jobbar, blir hunden,
förutom att den förut var upphetsad och hade höga förväntningar, nu också frustrerad och
därmed ännu mer stressad (14).
I alla lekar där hunden jagar efter någonting, till exempel bollar eller pinnar, imiteras den
sista sekvensen i fångsten av bytesdjur (12). På så sätt produceras lika mycket
stresshormoner som det görs i de verkliga jaktsituationerna i naturen (6). Normalt tar tiden
innan själva attacken av ett bytesdjur flera timmar, ibland dagar. Men vid själva attacken
krävs en hög aggressionsberedskap, snabbhet och kraft, vilket uppnås genom att
stresshormoner utsöndras. Genom att kasta pinnar och bollar påverkas därför insöndringen
av stresshormoner om och om igen, eftersom den sista delen av fångsten av bytesdjur hela
tiden upprepas. Detta visar sig genom att hundar kan hetsa upp sig enormt vid denna typ av
lekar och är mycket snabba att försvara sitt byte (12). Det skapas även en förväntan på
fysisk aktivitet hos hunden. Den förbereder sig både mentalt och fysiskt för att springa så
fort ägaren tar upp en pinne, eftersom hunden förväntar sig att den ska kastas (17). Att
kasta pinnar då och då är inget fel, utan det är skadligt först när det blir för mycket för
hunden. Hunden kan då bli överstimulerad och överaktiv, eftersom den blir piggare och får
bättre kondition ju mer den motioneras (6). Detta gäller även vid överdrivna springlekar
där en hund försöker fånga en annan hund. Ifall detta får hålla på för länge kan det övergå i
mobbing eller öppna aggressioner (12). Hundar blir mer trötta av psykiska uppgifter än av
fysisk motion. Istället för att springa efter bollar eller pinnar, vilket gör dem stressade, kan
de kanske få leta efter dem istället, vilket är mycket mer naturligt. Understimulering, vilket
också är stressande, kan å andra sidan leda till att hunden inte lyssnar och är svårfostrad,
eller rymmer hemifrån (6).
Även om valpträffar är viktiga kan det vara stressande för valpen om den blir
överansträngd genom att hålla på för länge, om grupperna är för stora eller kraven för
höga. Det kan till exempel vara om valpen, trots att den är trött, konfronteras med
ytterligare stimulans från omgivningen, eller om den väcks för att hela gruppen ska kunna
fortsätta leka. Valparna blir inte bara stressade för stunden, utan illa ledd träning i
valpgrupper kan leda till effekter på hundens beteende även senare i livet. Alltför höga
krav på valparna leder till att de blir gnälliga, vissa direkt retliga och aggressiva. De
förknippar de erfarenheter de fått under den här tiden med något negativt, eftersom de inte
klarar av att bearbeta dem. De alltför höga kraven som leder till aggression, ofta mot andra
hundar, kan även leda till mobbning. Valpar som mobbar andra hundar blir allt bättre på
12

detta från gång till gång. När de mobbade hundarna senare i livet har uppnått en fysisk och
psykisk mognad som gör att de kan försvara sig, kan det leda det till att även de blir
mobbare (12). De använder sig då av samma metoder som de själva blivit utsatta för
tidigare (6, 12). Dessa hundar kan senare i livet visa ett tuffare lekbeteende och umgås ofta
hårdhänt med andra hundar. Nagel M. och Reinhardt C. (2005) menar därför att ingen
någonsin ska låta sin valp bli alltför tufft behandlad av andra, utan hjälpa valpen när den
söker skydd eller vill fly. Vidare menar de att ägaren ska ingripa när den blir alltför
nedtryckt och är överansträngd, genom att låta den slippa vara med och att ägare aldrig ska
tro på en tränare som försöker övertala ägaren att detta är normalt och att hundarna själva
klarar ut det (12).
På hundkurser kan för stora, eller felaktigt sammansatta grupper, till exempel fel
åldersfördelning, fel könsfördelning, en valp i en grupp med unghundar eller en grupp av
jämnstarka hanar eller tikar, stressa hundarna (12). De flesta klarar av hundkurserna utan
problem men vissa hundar blir nervösa första gången de ska gå på hundkurs. Fisher J.
(1996) hävdar att ägare då brukar få råd som att hunden vänjer sig. Men hunden blir
stressad och nervös av att vistas länge i den här, för hunden, otäcka miljön. Dessutom så
lär sig hunden ingenting på kursen ifall den är stressad. Vidare menar Fisher J. att det som
kan göras istället är att gå till en privat instruktör för att slippa ifrån stressmomentet och på
så sätt kunna lära hunden vad ägaren vill (3).
Hundutställningar i stora utställningshallar med ibland flera tusen besökare om dagen, kan
vara påfrestande för hundar. Förutom att de hela tiden blir överösta av intryck, har de även
mycket små möjligheter att röra sig (12). Vid första utställningen kanske hunden vägrar att
gå in i lokalen på grund av den stora belastningen den känner från alla lukter och ljud. Den
måste då pausa för att smälta alla intryck för att kunna fortsätta in, och en hund som
tvingas gå in innan den har vant sig kan utveckla rädsla (6). Alla främmande situationer är
stressande för hundar, fastän de är ofarliga, eftersom det är ansträngande för dem att ta in
nya saker och registrera och bearbeta olika stimuli. Därför behöver hundar ha tillräckligt
lång viloperiod när de upplevt något nytt, för att dämpa upphetsningen (12).
Orsaker i hemmet
Hunden kan bli stressad ifall dess sociala miljö är orolig med till exempel bråk, våld, ilska,
aggressivitet eller långvarig stress i familjen. Likaså om ägaren har haft en dålig dag på
jobbet och tar med en irriterad samtalston hem till hunden, fastän det inte är personligt
menat (12). Fisher J. (1996) menar att detta inte behöver skapa problem om det inte
förekommer väldigt ofta, men att hunden blir stressad av situationen ändå. Men han skriver
också att fyllegräl, uppkäftiga tonåringar och konstanta gräl ofta är strakt bidragande
orsaker till beteendestörningar hos hundar (3).
Ett gästfritt hem med ständiga besök av främmande människor som pratar med hunden,
kan vara en stressor, även om många hundar tycker om när det kommer besök (6, 12). När
hunden försvarar sitt område mot inkräktare är det påfrestande. Om ägarna, när hunden
skällande springer mot dörren, följer efter och är arga på hunden för att få den att bli tyst,
får det motsatt syfte (6). En annan stressfaktor är en ständig ljudkuliss och barn i hemmet.
Liksom människor behöver också hundar lite lugn och ro. Före en viss ålder betraktar barn
hundar som gosedjur och uppfattar inte den som ett självständigt, kännande väsen, utan
kanske håller fast, drar och sliter i hunden. Det är därför viktigt att föräldrarna alltid är med
och talar om hur hunden ska hanteras. Men bara att barnen rusar omkring och väsnas när
13

de leker, leker med högljudda leksaker, eller protesterar högljutt, skriker och gråter, kan bli
för mycket för hunden. Stress kan dessutom uppstå ifall det är för många hundar i hemmet,
om det inte finns möjlighet att dra sig tillbaka och den personliga sfären inte värnas
tillräckligt. Detta kan leda till sömnbrist, vilket också är en stressor. Sömnbrist kan även
bero på sjukdom, smärtor eller att dess sömnbehov inte respekteras (12).
Det kan också vara så att de hundar som bor tillsammans inte trivs ihop, om det så bara är
två hundar. Detta behöver inte nödvändigtvis leda till allvarliga slagsmål, men den
ständiga undermedvetna konflikten orsakar en enorm stress bara av att ständigt behöva
undvika någon och smyga omkring. Vissa hundägare kanske inte tänker på detta utan tar in
en ny hund i hemmet utan att ta hänsyn till sympatier och antipatier (12). På liknande sätt
kan rangordning skapa stress. Ifall den ranglåge inte kan komma undan eller hålla ett
nödvändigt avstånd till den ranghöge, och därför saknar kontroll, kan det vara mycket
stressande för den. Den ranghöge kontrollerar situationen på sitt sätt genom att vara mer
aggressiv (8).
Stress kan utlösas om hundens rörelsemöjligheter begränsas, till exempel om den står
bunden eller vistas i hundgård längre perioder, men även om den får vara i trädgården utan
att få komma ut och promenera (6, 12). Likaså om de lämnas ensamma för ofta och för
länge, inte känner tillräcklig samhörighet med familjen eller inte har tillräckligt att
sysselsätta sig med, känner de sig ensamma och har det långtråkigt. Om en hund mår
fysiskt dåligt på grund av att den utsätts för hunger, törst, kyla, värme, oljud samt bristande
möjligheter att kissa och bajsa kan det stressa den (12). Men det är upplevelsen av att inte
få någon mat som gör djuret stressat, inte själva undernäringen (8, 18, 19). Likaså är det
inte stressande med en gradvis ökning av temperaturen, utan det är plötsliga höjningar som
upplevs som jobbiga. Det är också så att köld och värme först blir stressande ifall hunden
har gjort allt för att behålla den normala kroppstemperaturen, men det inte fungerar. Ett
tredje exempel där upplevelsen spelar roll är, enligt Jensen P. (1996), att fysisk
ansträngning bara upplevs som stressande när djuret upplever att den måste reagera snabbt
(8). Alltså reagerar hunden ibland med stress först när den får en psykisk påfrestning och
upplever situationen som stressande (8, 19).
Djursjukhus, hundfrisörsalong och hundpensionat
Det är många faktorer som gör att hunden känner stress vid besök på djursjukhus. Hunden
har ofta fysiska besvär som gör att den måste besöka veterinären. Den kan ha obehagliga
erfarenheter från tidigare besök. Hundägaren kan vara upprörd. Den personliga sfären
kränks vid undersökningar gjorda av, för hunden, främmande människor. Eventuella
smärtsamma behandlingar är stressande (12). Enbart blodprovstagning kan vara stressande
för hundar. Om det dessutom upprepas så kan hunden snabbt lära sig att förknippa vad som
händer före ett blodprov, till exempel hanteringen, med den obehagliga upplevelsen och får
en stressreaktion redan då (8). Hundar kan reagera olika i olika djursjukhusmiljöer. På ett
litet djursjukhus, där det går lugnt och stillsamt till, kan hunden vara framfusig, medan
ägarna kanske är osäkrare är hunden. Om hunden blir erbjuden en godisbit menar Fisher J.
(1996) att hunden ofta kastar i sig den. Han anser att hunden här kan känna att flocken,
alltså ägarna, känner sig osäkra och därför måste ta befälet. Om hunden anser att det är
hans uppgift, men inte är genetiskt utrustad för det, kan det leda till ledarskapsstress. Vid
besök på ett stort djursjukhus med många besökare och mycket i rörelse kan hundarna,
enligt Fisher J. däremot känna sig osäkrare än ägarna. Hundarna kan då visa stressymtom
14

som att de fäller hår och verkar kuvade och vägrar oftast ta godis som den blivit erbjuden.
Båda miljöerna kan därför vara stressande för hundarna (3).
Vid besök hos hundfrisör finns många stressfaktorer, som bland annat olika ljud från
klippmaskiner och fönar, och den kraftiga kränkningen av den personliga sfären. Många
hundar tycker heller inte om att bli badade, stå uppställda på ett bord samt få klorna
klippta. Utöver detta så lämnar ägaren hunden där ensam. Även att lämnas på
hundpensionat kan utlösa kraftig stress på grund av den ovana miljön, de främmande
dofterna och att skiljas från sin ägare och den vana hemmiljön. En annan orsak kan vara att
det är för många hundar på ett begränsat utrymme och det inte finns möjlighet att dra sig
tillbaka och den personliga sfären inte värnas tillräckligt. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) anser att det ofta förekommer stressbetingad mobbing och andra aggressiva
beteenden på hundpensionat (12).
Övriga stressorer
Många hundar blir stressade av alla intryck som passerar förbi under bilresor. Några
hundar blir åksjuka och dreglar eller kräks hela tiden, och de förknippar illamående med
bilresor (6, 12). Andra kopplar ihop bilresan med negativa erfarenheter som till exempel
besök hos veterinären eller när man tog dem från mamman, kullsyskonen och den trygga
miljön hos uppfödaren, och blir därför rädda (12).
Hundens kropp sätts i alarmberedskap när den upplever hot, oavsett om hotet är verkligt
eller inbillat (12). Alltså är det upplevelsen av hot, och inte hotet i sig självt, som är
stressande (8). Om en hund blir rädd eller aggressiv utsöndras stresshormoner eftersom den
förbereder sig för att fly eller för att bygga upp en beredskap för att angripa hotet. I vissa
situationer är rädsla en nyttig egenskap, som till exempel när en bil närmar sig. Hunden
förstår inte att bilen är farlig, men när den närmar sig blir hunden kanske rädd och går ner i
diket (17). Men rädsla kan bli en stor stressfaktor ifall hunden utsätts för det som
skrämmer den ofta (6). Många hundar är rädda för oväder som åska, storm, kraftigt regn,
hagel och naturkatastrofer som jordbävning (12). Det som upplevs som ett hot för en hund
kan upplevas som ofarligt för en annan (14). Olika signaler som människor skickar ut kan
uppfattas som ett hot ur hundens synvinkel. Dessa är bland annat att stirra hunden i
ögonen, gå rakt emot den, böja sig över den och blotta tänderna (6).
Vid chock ökar bland annat stresshormonproduktionen (6). Här syftas till den chock som
är ett psykiskt tillstånd med till exempel förvirring och apati (9). Det kan inträffa till
exempel om hunden blir påkörd. Dessutom så har hunden lättare för att stressa upp sig om
den tidigare varit med om en psykisk chocksituation. Ett annat exempel på en psykiskt
chockande situation är flygtransporter. Vanligen behandlas hundar som bagage, där de
körs ut till planet tillsammans med övrigt bagage och sätts nära motorerna i väntan på
ilastning. Ibland varmkörs motorerna under tiden och Hallgren A. (2003) anser att detta
kan skada hundarna för hela livet. Vidare menar Hallgren A. att om det då handlar om en
valp som ska transporteras till sitt nya hem är detta förödande eftersom den, förutom detta,
också mår dåligt över att ha tagits ifrån mamman och kullsyskonen. Det är just då den
verkligen behöver trygghet (6).
En annan stressfaktor är hypersexualitet, som är mycket vanligare hos hanhundar än hos
tikar. Det är inte bara hunden som är hypersexuell som är stressad, utan det är även den
som blir utsatt för det påträngande beteendet. Likaså är tikens löpperiod stressande för
15

tiken. Fastän den är helt naturlig, är det ändå en stressfaktor när tiken till exempel behöver
avvisa påträngande hanhundar när hon ännu inte är parningsberedd. Nagel M. och
Reinhardt C. (2005) anser därför att tiken under denna period inte bör utsättas förytterligare påfrestningar (12). Även hanhundar kan bli väldigt oroliga eller upprörda om de
inte kommer åt en löpande tik, eller bor i en box nära en tik som löper, på till exempel ett
djursjukhus (13). Likaså gäller det om hanhunden lever i ett område där det alltid finns
någon tik i löpning (6).
Hundar upplever en stress när de förlorar någon. Hundar sörjer, förutom personer i sin
närhet, även andra djur som de levt tillsammans med eller kompisar som de träffat på sina
dagliga promenader. Beroende på hur stark relationen var sörjer de olika mycket och olika
länge. Andra plötsliga förändringar som flyttning, tillökning i familjen och ägarbyte kan
även det utlösa stress hos hunden (12).
Symtom på stress
Det uppträder ofta flera stressymtom samtidigt. Dessutom kan olika symtom visa sig hos
olika individer och de använder sig av olika strategier för att ta hand om och bemästra
situationen och stressen. En del av symtomen kan uppträda oberoende utav stress (12). Det
måste därför undersökas om det handlar om ett medicinskt problem eller inte (3). Det är
viktigt att se helhetsbilden för att kunna avgöra detta (12). Om hunden bara visar
symtomen i speciella situationer är det troligt att det handlar om ett stressbeteende (3).
Mentala symtom
Om hunden verkar vara nervös hela tiden och är mycket lättskrämd kan det tyda på att
hunden är stressad (12). Likaså är rastlöshet ett tecken på stress. Detta kan till exempel
visa sig genom att en hund springer fram och tillbaka, har svårt att slappna av, inte finner
någon ro på sin vanliga liggplats och reagerar kraftigt på ljud. I situationer där den normalt
är lugn kan den på grund av stress reagera med att bli orolig eller ängslig. En annan hund
som upplever en situation som jobbig, eller om den inte vet hur den ska hantera den, kan
reagera helt tvärt om. Hunden visar det genom att vara mycket lugnare och mer
tillbakadragen än normalt. Om hundar reagerar med passivitet är det svårare att känna igen
och de blir ofta missförstådda och anses vara lugna bara. De visar detta genom att gå med
sänkta ryggar, låga huvuden och är stillsamma (14).
Vid besök på djursjukhus visar sig hundens rädsla ofta som ökad aktivitet, genom att den
blir upphetsad. Den kan även visa sig extra tillgiven genom att buffa på hundägaren och
söka kroppskontakt (4).
Om hunden gör saker som inte överensstämmer med situationen, kan det handla om
lugnande signaler eller ett kompensationsbeteende. Ett exempel är när en hund sätter sig
ner och frenetiskt börjar klia sig själv när den möter en annan hund och håller på med detta
tills den andra hunden har kommit fram å hälsat och eventuellt börjat leka. Om leken blir
för intensiv eller för vild kan hunden till exempel börja sniffa intensivt. Genom att göra så
skickar hunden lugnande signaler till den andra hunden. Hunden visar också ofta med
lugnande signaler att den känner sig osäker, stressad eller överansträngd. Hunden kan
också vara så stressad att den inte längre visar några signaler, utan har då stängt av också
denna form av kommunikation. Man kan då eventuellt inte få någon reaktion
överhuvudtaget. En ytterligare stegring i stressen är att hunden avskärmar sig från
omvärlden och lever i en inre värld (12). Det kan också handla överslagshandlingar, när
16

hundar beter sig på ett sätt som är irrelevant för situationen (8, 14). Det kommer av att
hunden är starkt motiverad till flera beteenden samtidigt, och upplever en inre konflikt. Ett
exempel är när två hundar är nära ett slagsmål. Hunden dras mellan att fly eller att
attackera, och driften att utföra båda är stor. Den kan då för en kort stund vända sig om och
gäspa för att sedan vara tillbaka i utgångsläget. Driften för båda beteendena är stor och då
kan inget av dem utföras. Istället kan ett beteende som tidigare hämmats visas, som att
gäspa i detta exempel, eftersom gäspning inte hör ihop med ett möjligt slagsmål (8). Men
det kan också ske i situationer där hunden känner en nervös spänning, som till exempel att
den börjar klia sig när den känner osäkerhet inför en arg ägare. Detta gör hunden på grund
av att den nervösa spänningen i kroppen får utlopp genom handlingen, för att i nästa stund
veta hur den ska handla (14).
Vid ångest befinner sig kroppen i alarmberedskap, muskler och nerver är i spänning och på
grund av den minskade blodtillförseln till mag- och tarmkanalen, leder det till svårigheter
med matsmältningen. Eftersom kroppen är stressad och på så sätt beredd blir reaktionen
kraftigare när något händer och hunden reagerar kraftigt för små retningar, till exempel när
någon tappar något i golvet. En ångestfull hund förväntar sig att något otäckt ska hända
och förväntan blockerar sinnesfunktionerna så att den ser och hör det den förväntar sig (6).
Om hunden har svårt att koncentrera sig på nya övningar och uppgifter, eller om den
glömmer bort övningar som den i normala fall behärskar, kan det tyda på att den är
stressad. Det kan då se ut som om den har fått en blackout och i helt vanliga
vardagssituationer kan den verka stå utanför sig själv (12). Stress och motivation påverkar
hundens benägenhet att reagera på retningar (17). Yttre och inre stimuli bestämmer graden
av motivation (8). En ökning av motivationen påverkar hundens benägenhet att reagera på
en viss typ av retningar, medan en höjning av stressnivån gör hunden mer benägen att
reagera på alla typer av retningar. En hund med hög motivation och låg stressnivå är
koncentrerad och målmedveten och reagerar inte på retningar som inte har med saken att
göra. En hund med låg motivation och hög stressnivå, kan först kanske verka arbetsvillig,
men är istället ofta splittrad, störs lätt av andra retningar, och har därför svårt att
koncentrera sig (17).
Avföring och urin
Vid stor oro eller om hunden plötsligt blir skrämd bidrar aktiveringen av det sympatiska
nervsystemet och adrenalinfrisättningen till att skicka signaler till ändtarmen att släppa
avföring. Så om hunden måste släppa avföring så fort den kommer till träningsplatsen,
även om den precis har varit på en långpromenad, kan anledningen vara oro och/eller
stress (12). Stressfaktorer kan framkalla urinmarkering, som nya människor i hundens
närhet, löptikar, möjlighet att få para sig eller ett veterinärbesök (4). En annan situation
som kan vara jobbig för hunden, där den har ett ökat behov av att urinera, är när en hund är
ensam hemma, men inte är van vid det. Den kan då genast visa att den måste gå ut när
ägaren kommer hem, även om det inte var så länge sen sist (12). Hundar kan också urinera
när de känner sig hotade, eftersom det är ett dämpande beteende, och urinera eller släppa
avföring när de är rädda, till exempel vid åskväder (10). Att urinera eller släppa avföring
verkar belönande på grund av de fysiologiska effekterna det har på kroppen (4).
Stressituationer kan även leda till att urinproduktionen minskar. Detta beror på att när
blodflödet till hjärta, hjärna och skelettmuskulatur prioriteras, minskar blodflödet till
njurarna. På grund av att filtrationstrycket inte ändras så mycket så leder det till att vanliga
17

avfallsprodukter utsöndras med en nästan normal hastighet. Men om blodflödet kraftigt
minskar sjunker filtrationen och urinproduktionen kan upphöra helt (7).
Vid stress kan även symtom från mag- och tarmkanalen, som diarré och kräkningar,
uppstå, vilket också är ett av de vanligaste symtomen. Raser som är speciellt känsliga är
till exempel collie, schäfer och cavalier king charles spaniel. Om hunden ofta utsätts för
stressande situationer kan följden bli kronisk diarré, där kanske varken läkemedel eller
dieter hjälper (12).
Könsorgan
Vid stress kan hanhunden visa penis och det är lätt att skilja på om det är en sexuellt
stimulerad parningsberedd hanhund eller om den är stressad. Detta beror på att hunden för
det mesta bara visar den främre delen, ibland bara spetsen av penis, ifall det beror på
stress. Hundar kan även rida på andra hundar, föremål eller människor, och är alltså inte
alltid ett sexuellt beteende. Det är inte bara hanhundar, utan även tikar, som gör detta (12).
Om en valp rider kan det vara ett tecken på stress, men det kan också vara ett sätt att testa
olika beteenden utan att det behöver betyda något (6, 12).
Hypersexualitet eller hyposexualitet, alltså om hunden reagerar överdrivet kraftigt på det
andra könet eller om den tvärt om visar svagt intresse, kan det bero på stress. Relativt ofta
kan stress leda till förändringar i löpcykeln hos tikar, vilket gör att löpperioderna kommer
antingen för tätt eller för glest. Det kan också i en del fall resultera i att könsmogna, ej
steriliserade tikar, inte löper på flera år, eller medföra en förlängd löpperiod (12).
Födointag
Inappetens kan uppstå när hunden kommer till en främmande miljö, till exempel när den
blir lämnad på ett hundpensionat eller på ett djursjukhus där den inte känner sig hemma
eller inte mår bra. Det kan också uppstå om hunden tränas för mycket (12). Plötsliga
förändringar som när den förlorar en person eller en annan hund som den fäst sig vid, kan
leda till att den matvägrar (4). Tvärt om kan en annan hund, under stress, istället reagera
med att hektiskt kasta i sig allt som den hittar, inkluderat osmältbara saker (12).
Vissa hundar kan dricka överdrivet mycket när de utsatts för stress. Detta kallas psykogen
polydypsi, vilket är en psykosomatisk åkomma. Ett exempel som Fogle B. (1991) tar upp
är en hund som drack tre till fyra liter om dagen under tre till fyra dagar varje gång den
kom tillbaka från ett hundpensionat (4).
Symtom från hud och hårrem
Plösligt uppträdande håravfall kan till exempel ses på hundutställningar, eftersom hundens
stressnivå kan vara hög där (12). Även vid besök på djursjukhus kan detta uppträda (3).
Om hunden under en längre tid har haft dålig pälskvalitet och kraftigt håravfall kan det
vara ett symtom på stress. Detta kan gå så långt så att hunden får kala fläckar på kroppen
(12).
Vanliga symtom är eksem, klåda och sår. Mjällbildning förekommer ofta hos hundar med
torr hud, vanligen hos rottweiler och dobermann, men även hos andra raser. Det kan
uppträda helt plötsligt, speciellt vid besök på djursjukhus. Även morrhåren kan stå tydligt
rakt ut och eventuellt vibrera, speciellt morrhåren på kinderna (12).
18

Andra utseendemässiga symtom
Att hunden reser ragg tolkas oftast som ett tecken på aggressivitet, men kan även tyda på
att hunden är stressad, osäker, glad eller får något annat känsloutbrott. Vilken känsla det är
frågan om kan utläsas av situationen i sig och hundens beteende i övrigt (12).
Hundens muskeltonus ökar och musklerna blir spända. Därför bör hunden inte få
kommandon som sitt  och ligg  under stresspåverkan, eftersom den då inte har möjlighet
att röra sig så att musklerna kan slappna av. Om hunden tvärt om inte får röra sig kan det
leda till muskeldarringar, eftersom kroppen försöker skaka loss de spända musklerna. En
hund kan därför darra när den tycker att en situation är påfrestande. När den sedan förstår
att det inte är farligt eller när situationen är över skakar hunden på sig för att lösa upp
spänningarna i kroppen. Om inte detta lyckas kan det leda till smärtsamma
muskelkramper, som enligt Nagel M. och Reinhardt C. (2005) i vissa fall kan vara så
kraftiga att de kan likna ett epileptiskt anfall (12).
Ett annat stressymtom är om hunden verkar överansträngd och sjuklig, till exempel har
slapp, ihopsjunken kroppshållning och matta, insjunkna ögon (12). Om hunden ofta går
med tydligt hängande svans, är den inte heller glad (6, 12). Symtom från ögonen kan ses
när de blir rädda, genom att de spärras upp. Om överansträngningen är kraftig kan det leda
till nystagmus, det vill säga okoordinerade ögonrörelser. Förändring av ögonfärgen kan ses
vid hög stressbelastning, men etiologin är okänd. Ögonen kan också, på grund av
hypertoni, bli blodsprängda genom att kapillärerna i ögat brister (12).
Hos vissa hundar produceras det mer vätska i nosens slemhinna, vilket leder till att nosen
börjar rinna. Det utsöndras även mer svett, vilket kan ses som fuktiga tassavtryck på golvet
(12).
Ett annat uttryck för stress är att hunden slickar så mycket på tassar, svans eller på
genitalia att det blir öppna sår. När dessa områden är så sönderslickade att de smärtar,
utsöndras endorfiner, som verkar smärtlindrande och humörhöjande. Detta gör det lättare
för hunden att stå ut med situationer som den upplever som stressande (12). Andra hundar
kan istället klia och gnaga på sig själva (3).
Problembeteenden
En rastlös eller understimulerad hund drar ofta mycket i kopplet (6, 14). Detta beror på att
den känner att den måste framåt (14). Hundar kan också börja bita i kopplet, eftersom
hundarna avreagerar sig då. Beteendet kan uppträda kort efter en anspänning eller ensituation som är svår för dem att hantera, till exempel vid lydnadsträning. Även om de blir
överansträngda vid promenad eller om det blir för mycket för dem när de är på
stadspromenad, så kan de visa det genom att bita i kopplet. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) hävdar att detta ofta förekommer på hundpensionat eftersom dessa hundar utsätts
för mycket hög stress på grund av att de lever tillsammans med så många andra hundar på
en liten yta. Vidare hävdar de att det ofta inte heller finns tid att gå ut med alla hundar och
möjligheten för dem att få springa fritt är begränsad. På grund av detta blir hundarna ännu
mer upphetsade när de väl får gå ut på promenad, och tillsammans med det uppdämda
rörelsebehovet och stressen, så leder det till att bitandet i kopplet blir värre. Om en hund på
grund av detta inte får följa med ut så ofta så ökar frustrationen ytterligare och problemet
blir ännu värre. Hunden kanske då inte bara biter i kopplet utan även i kläder eller i
människan (12).
19

Om hunden förstör föremål, till exempel när den blir lämnad ensam, är det ett uttryck för
stress (12). Detta bitande löser spänningar (4). Hunden kan även skälla oupphörligt och
ständigt yla (12). Eller så kan hunden smågnälla och pipa (6). Detta kan vara tecken på
separationsångest (4). Överdrivet skällande kan också bero på understimulering, ohämmad
revirförsvarslust, eller rädsla för främmande människor (6).
Stress kan leda till aggressivitet. Om hunden till exempel känner att den tappar kontrollen
över sin omgivning så kan den utveckla aggressivitet mot andra runtomkring. I en
stressituation, som när hunden är kopplad och den bli väldigt arg på en annan hund, men
då inte kommer åt den, kan hunden bita ägaren istället. Det är då ett omriktat beteende.
Ifall hunden både är rädd och arg på någon eller något kan den visa det genom ett
pendlande beteende, alltså att den först kan springa nästan ända fram och skälla för att
skrämma bort den eller det. Men när den kommer fram så flyr hunden istället, eftersom
hotet då känns farligare. Hunden pendlar mellan försvar och flykt och kan inte välja något
av det. Ju mer lättstressad en hund är desto oftare upplever den sådana här konflikter (14).
Om hunden förbjuds att bete sig som den gör kanske den slutar med beteendet, men det
räcker inte som åtgärd eftersom den fortfarande upplever stress och kommer då istället
hitta andra sätt att kompensera stressen med. Därför är det viktigt att istället hitta orsaken
till beteendet (12).
Övriga symtom
Stress och stressgraden hos hunden kan orsaka eller påverka alla slags allergier, som till
exempel allergi mot födoämnen, kvalster, loppbett, pollen och olika grä
10

Separation kan stressa hundar (14). Att bli lämnad ensam kan innebära en rädsla för att bli
övergiven (4, 12). Det kan till exempel vara när hunden blir lämnad i främmande miljöer
som när hunden blir bunden utanför en affär, men även hemma innan den har vant sig vid
att bli lämnad ensam. Om denna inlärningsprocess inte klarats av känner hunden stor
ångest när husse eller matte försvinner (12). Det är onaturligt för ett flockdjur att skiljas
från flocken och bli lämnad ensam kvar (8, 12). Det kan även ha inträffat något
skrämmande, som till exempel ett åskväder, när ägaren varit borta, vilket kan ha framkallat
rädslan av att vara ensam hemma. Eller så kan det vara så att hunden känner sig fången
eller känner frustration över avspärrningen, vilket kan resultera i att hunden försöker att
rymma (10). Men problemet uppstår ofta när hunden är starkt fäst vid en person i familjen
som uppmuntrar detta. Ändras rutinerna så hunden inte har samma tillgång till denna
person så kan separationsångest uppstå (4). Det kan också bero på tidig otrygghet, att en
valp har lämnats ensam för långa stunder, eller om en hund i vuxen ålder byter hem (6).
Träning, lekar och andra aktiviteter
Hunden blir stressad av alltför tuffa träningsmetoder som skrämmer den. Detta kan till
exempel vara om den blir skrämd genom att ägaren skriker fram kommandon och om
ägaren har en stel och avvisande kroppshållning (12). Vid inlärning av nya saker kan
bestraffningar vara en stressor. När hunden sedan lärt sig vad som var meningen så kan
den kontrollera bestraffningen, men all inlärning som bygger på bestraffning innehåller en
period av stress (8). Om träningen vållar hunden smärta genom att ägaren till exempel
rycker i kopplet hela tiden, eller om ägaren använder sig av kedje- och stryphalsband eller
elektriska apparater, är det också stressande (12). Stryphalsband fördelar trycket runt hela
halsen, men de muskler som kan ta emot trycket sitter på sidorna av halsen, vilket lämnar
nacke och strupe oskyddade (6). Hunden kan även få svåra fysiska och psykiska skador
ifall man använder en Halti (grimma/nosgrimma) på fel sätt (12).
Agility och lydnadsträning associeras med glada arbetande hundar, men det orsakar ofta
stress hos hunden på grund av det höga tempot och prestationskraven, speciellt om hunden
ska delta i tävlingar och vinna priser. Om hunden inte har någon framgång, misslyckas
med uppgifterna och ständigt blir frustrerad över ansträngningarna den gör, kan den känna
en stress. Detta gäller vid alla former av träning. Utöver detta känner hunden att ägaren är
missnöjd med den (12).
Hos tjänstehundar byggs det upp psykiska och fysiska belastningar vid en alltför intensiv
träning eller ansträngande tjänstgöring, vilket kan leda till överansträngning och hög stress
(6, 12). Vissa av dessa hundar får därför problem med sjukdomar i njurarna, hjärtkärlsystemet
och i mag-tarmkanalen och utvecklar ofta även beteendestörningar. En annan
stressfaktor är utmattningstillstånd, vilket kan orsakas av, förutom sömnbrist, att hunden
blir överansträngd vid promenader, träning eller lek (12).
Ytterligare en stressor är om leken mellan hund och hund eller hund och människa blir för
tuff. Ett exempel är tuffa lekar med en valp, som då försöker undkomma genom att dra sig
tillbaka eller gömma sig. Även vuxna hundar blir överansträngda när leken blir alltför
hektisk och nästan aggressionsladdad. Vissa ägare tror att hunden blir stark av tuffa lekar,
men leken kan istället orsaka att hunden försöker försvara sig våldsamt så att den äntligen
får vara ifred. Detta kan leda till att hunden, efter att ha huggit i luften och skällt för att
försvara sig, blir så överansträngd att den nafsar till ägaren istället. På så sätt slutar ägaren
oftast och tillrättavisar hunden, vilket endast lär hunden att den får lugn och ro först då den
11

försvarar sig våldsamt (12). Hunden kan också utveckla aggressivitet av sådana här
kamplekar och därför menar Hallgren A. (2003) att så lite kamplekar som möjligt bör
göras med hunden (6). Mellan hundar kan liknande situationer uppstå och därför bör alltför
upphetsade lekar avbrytas (12). Den som är starkast, snabbast och smartast vinner kampen,
och det är ingen skillnad på om det är på allvar eller lek, eftersom kroppen upplever den
ökade aktiviteten i kroppen i båda situationerna (6).
Vilken stressnivå hunden har kan styras av dess förväntningar, vilka kommer av de
retningar som hundens sinnesorgan registrerar (14, 17). Det blir en ökad stressnivå ifall
retningarna skapar förväntningar på fysisk aktivitet, medan retningar som innebär att
hunden förväntar sig passivitet leder till att stressnivån sjunker. Ifall ägaren tar med sig
hunden till en viss plats för att låta den leka med andra hundar, bildas det efter hand en
förväntan hos hunden. När den sen närmar sig platsen eller ser andra hundar springa runt
och leka, förväntar sig hunden att den också ska få göra det. Därmed ökar också
stressnivån eftersom hunden förväntar sig fysisk aktivitet (17). Om hunden då till exempel
får sitta fastkopplad eller sitta i bilen och skälla då andra hundar jobbar, blir hunden,
förutom att den förut var upphetsad och hade höga förväntningar, nu också frustrerad och
därmed ännu mer stressad (14).
I alla lekar där hunden jagar efter någonting, till exempel bollar eller pinnar, imiteras den
sista sekvensen i fångsten av bytesdjur (12). På så sätt produceras lika mycket
stresshormoner som det görs i de verkliga jaktsituationerna i naturen (6). Normalt tar tiden
innan själva attacken av ett bytesdjur flera timmar, ibland dagar. Men vid själva attacken
krävs en hög aggressionsberedskap, snabbhet och kraft, vilket uppnås genom att
stresshormoner utsöndras. Genom att kasta pinnar och bollar påverkas därför insöndringen
av stresshormoner om och om igen, eftersom den sista delen av fångsten av bytesdjur hela
tiden upprepas. Detta visar sig genom att hundar kan hetsa upp sig enormt vid denna typ av
lekar och är mycket snabba att försvara sitt byte (12). Det skapas även en förväntan på
fysisk aktivitet hos hunden. Den förbereder sig både mentalt och fysiskt för att springa så
fort ägaren tar upp en pinne, eftersom hunden förväntar sig att den ska kastas (17). Att
kasta pinnar då och då är inget fel, utan det är skadligt först när det blir för mycket för
hunden. Hunden kan då bli överstimulerad och överaktiv, eftersom den blir piggare och får
bättre kondition ju mer den motioneras (6). Detta gäller även vid överdrivna springlekar
där en hund försöker fånga en annan hund. Ifall detta får hålla på för länge kan det övergå i
mobbing eller öppna aggressioner (12). Hundar blir mer trötta av psykiska uppgifter än av
fysisk motion. Istället för att springa efter bollar eller pinnar, vilket gör dem stressade, kan
de kanske få leta efter dem istället, vilket är mycket mer naturligt. Understimulering, vilket
också är stressande, kan å andra sidan leda till att hunden inte lyssnar och är svårfostrad,
eller rymmer hemifrån (6).
Även om valpträffar är viktiga kan det vara stressande för valpen om den blir
överansträngd genom att hålla på för länge, om grupperna är för stora eller kraven för
höga. Det kan till exempel vara om valpen, trots att den är trött, konfronteras med
ytterligare stimulans från omgivningen, eller om den väcks för att hela gruppen ska kunna
fortsätta leka. Valparna blir inte bara stressade för stunden, utan illa ledd träning i
valpgrupper kan leda till effekter på hundens beteende även senare i livet. Alltför höga
krav på valparna leder till att de blir gnälliga, vissa direkt retliga och aggressiva. De
förknippar de erfarenheter de fått under den här tiden med något negativt, eftersom de inte
klarar av att bearbeta dem. De alltför höga kraven som leder till aggression, ofta mot andra
hundar, kan även leda till mobbning. Valpar som mobbar andra hundar blir allt bättre på
12

detta från gång till gång. När de mobbade hundarna senare i livet har uppnått en fysisk och
psykisk mognad som gör att de kan försvara sig, kan det leda det till att även de blir
mobbare (12). De använder sig då av samma metoder som de själva blivit utsatta för
tidigare (6, 12). Dessa hundar kan senare i livet visa ett tuffare lekbeteende och umgås ofta
hårdhänt med andra hundar. Nagel M. och Reinhardt C. (2005) menar därför att ingen
någonsin ska låta sin valp bli alltför tufft behandlad av andra, utan hjälpa valpen när den
söker skydd eller vill fly. Vidare menar de att ägaren ska ingripa när den blir alltför
nedtryckt och är överansträngd, genom att låta den slippa vara med och att ägare aldrig ska
tro på en tränare som försöker övertala ägaren att detta är normalt och att hundarna själva
klarar ut det (12).
På hundkurser kan för stora, eller felaktigt sammansatta grupper, till exempel fel
åldersfördelning, fel könsfördelning, en valp i en grupp med unghundar eller en grupp av
jämnstarka hanar eller tikar, stressa hundarna (12). De flesta klarar av hundkurserna utan
problem men vissa hundar blir nervösa första gången de ska gå på hundkurs. Fisher J.
(1996) hävdar att ägare då brukar få råd som att hunden vänjer sig. Men hunden blir
stressad och nervös av att vistas länge i den här, för hunden, otäcka miljön. Dessutom så
lär sig hunden ingenting på kursen ifall den är stressad. Vidare menar Fisher J. att det som
kan göras istället är att gå till en privat instruktör för att slippa ifrån stressmomentet och på
så sätt kunna lära hunden vad ägaren vill (3).
Hundutställningar i stora utställningshallar med ibland flera tusen besökare om dagen, kan
vara påfrestande för hundar. Förutom att de hela tiden blir överösta av intryck, har de även
mycket små möjligheter att röra sig (12). Vid första utställningen kanske hunden vägrar att
gå in i lokalen på grund av den stora belastningen den känner från alla lukter och ljud. Den
måste då pausa för att smälta alla intryck för att kunna fortsätta in, och en hund som
tvingas gå in innan den har vant sig kan utveckla rädsla (6). Alla främmande situationer är
stressande för hundar, fastän de är ofarliga, eftersom det är ansträngande för dem att ta in
nya saker och registrera och bearbeta olika stimuli. Därför behöver hundar ha tillräckligt
lång viloperiod när de upplevt något nytt, för att dämpa upphetsningen (12).
Orsaker i hemmet
Hunden kan bli stressad ifall dess sociala miljö är orolig med till exempel bråk, våld, ilska,
aggressivitet eller långvarig stress i familjen. Likaså om ägaren har haft en dålig dag på
jobbet och tar med en irriterad samtalston hem till hunden, fastän det inte är personligt
menat (12). Fisher J. (1996) menar att detta inte behöver skapa problem om det inte
förekommer väldigt ofta, men att hunden blir stressad av situationen ändå. Men han skriver
också att fyllegräl, uppkäftiga tonåringar och konstanta gräl ofta är strakt bidragande
orsaker till beteendestörningar hos hundar (3).
Ett gästfritt hem med ständiga besök av främmande människor som pratar med hunden,
kan vara en stressor, även om många hundar tycker om när det kommer besök (6, 12). När
hunden försvarar sitt område mot inkräktare är det påfrestande. Om ägarna, när hunden
skällande springer mot dörren, följer efter och är arga på hunden för att få den att bli tyst,
får det motsatt syfte (6). En annan stressfaktor är en ständig ljudkuliss och barn i hemmet.
Liksom människor behöver också hundar lite lugn och ro. Före en viss ålder betraktar barn
hundar som gosedjur och uppfattar inte den som ett självständigt, kännande väsen, utan
kanske håller fast, drar och sliter i hunden. Det är därför viktigt att föräldrarna alltid är med
och talar om hur hunden ska hanteras. Men bara att barnen rusar omkring och väsnas när
13

de leker, leker med högljudda leksaker, eller protesterar högljutt, skriker och gråter, kan bli
för mycket för hunden. Stress kan dessutom uppstå ifall det är för många hundar i hemmet,
om det inte finns möjlighet att dra sig tillbaka och den personliga sfären inte värnas
tillräckligt. Detta kan leda till sömnbrist, vilket också är en stressor. Sömnbrist kan även
bero på sjukdom, smärtor eller att dess sömnbehov inte respekteras (12).
Det kan också vara så att de hundar som bor tillsammans inte trivs ihop, om det så bara är
två hundar. Detta behöver inte nödvändigtvis leda till allvarliga slagsmål, men den
ständiga undermedvetna konflikten orsakar en enorm stress bara av att ständigt behöva
undvika någon och smyga omkring. Vissa hundägare kanske inte tänker på detta utan tar in
en ny hund i hemmet utan att ta hänsyn till sympatier och antipatier (12). På liknande sätt
kan rangordning skapa stress. Ifall den ranglåge inte kan komma undan eller hålla ett
nödvändigt avstånd till den ranghöge, och därför saknar kontroll, kan det vara mycket
stressande för den. Den ranghöge kontrollerar situationen på sitt sätt genom att vara mer
aggressiv (8).
Stress kan utlösas om hundens rörelsemöjligheter begränsas, till exempel om den står
bunden eller vistas i hundgård längre perioder, men även om den får vara i trädgården utan
att få komma ut och promenera (6, 12). Likaså om de lämnas ensamma för ofta och för
länge, inte känner tillräcklig samhörighet med familjen eller inte har tillräckligt att
sysselsätta sig med, känner de sig ensamma och har det långtråkigt. Om en hund mår
fysiskt dåligt på grund av att den utsätts för hunger, törst, kyla, värme, oljud samt bristande
möjligheter att kissa och bajsa kan det stressa den (12). Men det är upplevelsen av att inte
få någon mat som gör djuret stressat, inte själva undernäringen (8, 18, 19). Likaså är det
inte stressande med en gradvis ökning av temperaturen, utan det är plötsliga höjningar som
upplevs som jobbiga. Det är också så att köld och värme först blir stressande ifall hunden
har gjort allt för att behålla den normala kroppstemperaturen, men det inte fungerar. Ett
tredje exempel där upplevelsen spelar roll är, enligt Jensen P. (1996), att fysisk
ansträngning bara upplevs som stressande när djuret upplever att den måste reagera snabbt
(8). Alltså reagerar hunden ibland med stress först när den får en psykisk påfrestning och
upplever situationen som stressande (8, 19).
Djursjukhus, hundfrisörsalong och hundpensionat
Det är många faktorer som gör att hunden känner stress vid besök på djursjukhus. Hunden
har ofta fysiska besvär som gör att den måste besöka veterinären. Den kan ha obehagliga
erfarenheter från tidigare besök. Hundägaren kan vara upprörd. Den personliga sfären
kränks vid undersökningar gjorda av, för hunden, främmande människor. Eventuella
smärtsamma behandlingar är stressande (12). Enbart blodprovstagning kan vara stressande
för hundar. Om det dessutom upprepas så kan hunden snabbt lära sig att förknippa vad som
händer före ett blodprov, till exempel hanteringen, med den obehagliga upplevelsen och får
en stressreaktion redan då (8). Hundar kan reagera olika i olika djursjukhusmiljöer. På ett
litet djursjukhus, där det går lugnt och stillsamt till, kan hunden vara framfusig, medan
ägarna kanske är osäkrare är hunden. Om hunden blir erbjuden en godisbit menar Fisher J.
(1996) att hunden ofta kastar i sig den. Han anser att hunden här kan känna att flocken,
alltså ägarna, känner sig osäkra och därför måste ta befälet. Om hunden anser att det är
hans uppgift, men inte är genetiskt utrustad för det, kan det leda till ledarskapsstress. Vid
besök på ett stort djursjukhus med många besökare och mycket i rörelse kan hundarna,
enligt Fisher J. däremot känna sig osäkrare än ägarna. Hundarna kan då visa stressymtom
14

som att de fäller hår och verkar kuvade och vägrar oftast ta godis som den blivit erbjuden.
Båda miljöerna kan därför vara stressande för hundarna (3).
Vid besök hos hundfrisör finns många stressfaktorer, som bland annat olika ljud från
klippmaskiner och fönar, och den kraftiga kränkningen av den personliga sfären. Många
hundar tycker heller inte om att bli badade, stå uppställda på ett bord samt få klorna
klippta. Utöver detta så lämnar ägaren hunden där ensam. Även att lämnas på
hundpensionat kan utlösa kraftig stress på grund av den ovana miljön, de främmande
dofterna och att skiljas från sin ägare och den vana hemmiljön. En annan orsak kan vara att
det är för många hundar på ett begränsat utrymme och det inte finns möjlighet att dra sig
tillbaka och den personliga sfären inte värnas tillräckligt. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) anser att det ofta förekommer stressbetingad mobbing och andra aggressiva
beteenden på hundpensionat (12).
Övriga stressorer
Många hundar blir stressade av alla intryck som passerar förbi under bilresor. Några
hundar blir åksjuka och dreglar eller kräks hela tiden, och de förknippar illamående med
bilresor (6, 12). Andra kopplar ihop bilresan med negativa erfarenheter som till exempel
besök hos veterinären eller när man tog dem från mamman, kullsyskonen och den trygga
miljön hos uppfödaren, och blir därför rädda (12).
Hundens kropp sätts i alarmberedskap när den upplever hot, oavsett om hotet är verkligt
eller inbillat (12). Alltså är det upplevelsen av hot, och inte hotet i sig självt, som är
stressande (8). Om en hund blir rädd eller aggressiv utsöndras stresshormoner eftersom den
förbereder sig för att fly eller för att bygga upp en beredskap för att angripa hotet. I vissa
situationer är rädsla en nyttig egenskap, som till exempel när en bil närmar sig. Hunden
förstår inte att bilen är farlig, men när den närmar sig blir hunden kanske rädd och går ner i
diket (17). Men rädsla kan bli en stor stressfaktor ifall hunden utsätts för det som
skrämmer den ofta (6). Många hundar är rädda för oväder som åska, storm, kraftigt regn,
hagel och naturkatastrofer som jordbävning (12). Det som upplevs som ett hot för en hund
kan upplevas som ofarligt för en annan (14). Olika signaler som människor skickar ut kan
uppfattas som ett hot ur hundens synvinkel. Dessa är bland annat att stirra hunden i
ögonen, gå rakt emot den, böja sig över den och blotta tänderna (6).
Vid chock ökar bland annat stresshormonproduktionen (6). Här syftas till den chock som
är ett psykiskt tillstånd med till exempel förvirring och apati (9). Det kan inträffa till
exempel om hunden blir påkörd. Dessutom så har hunden lättare för att stressa upp sig om
den tidigare varit med om en psykisk chocksituation. Ett annat exempel på en psykiskt
chockande situation är flygtransporter. Vanligen behandlas hundar som bagage, där de
körs ut till planet tillsammans med övrigt bagage och sätts nära motorerna i väntan på
ilastning. Ibland varmkörs motorerna under tiden och Hallgren A. (2003) anser att detta
kan skada hundarna för hela livet. Vidare menar Hallgren A. att om det då handlar om en
valp som ska transporteras till sitt nya hem är detta förödande eftersom den, förutom detta,
också mår dåligt över att ha tagits ifrån mamman och kullsyskonen. Det är just då den
verkligen behöver trygghet (6).
En annan stressfaktor är hypersexualitet, som är mycket vanligare hos hanhundar än hos
tikar. Det är inte bara hunden som är hypersexuell som är stressad, utan det är även den
som blir utsatt för det påträngande beteendet. Likaså är tikens löpperiod stressande för
15

tiken. Fastän den är helt naturlig, är det ändå en stressfaktor när tiken till exempel behöver
avvisa påträngande hanhundar när hon ännu inte är parningsberedd. Nagel M. och
Reinhardt C. (2005) anser därför att tiken under denna period inte bör utsättas förytterligare påfrestningar (12). Även hanhundar kan bli väldigt oroliga eller upprörda om de
inte kommer åt en löpande tik, eller bor i en box nära en tik som löper, på till exempel ett
djursjukhus (13). Likaså gäller det om hanhunden lever i ett område där det alltid finns
någon tik i löpning (6).
Hundar upplever en stress när de förlorar någon. Hundar sörjer, förutom personer i sin
närhet, även andra djur som de levt tillsammans med eller kompisar som de träffat på sina
dagliga promenader. Beroende på hur stark relationen var sörjer de olika mycket och olika
länge. Andra plötsliga förändringar som flyttning, tillökning i familjen och ägarbyte kan
även det utlösa stress hos hunden (12).
Symtom på stress
Det uppträder ofta flera stressymtom samtidigt. Dessutom kan olika symtom visa sig hos
olika individer och de använder sig av olika strategier för att ta hand om och bemästra
situationen och stressen. En del av symtomen kan uppträda oberoende utav stress (12). Det
måste därför undersökas om det handlar om ett medicinskt problem eller inte (3). Det är
viktigt att se helhetsbilden för att kunna avgöra detta (12). Om hunden bara visar
symtomen i speciella situationer är det troligt att det handlar om ett stressbeteende (3).
Mentala symtom
Om hunden verkar vara nervös hela tiden och är mycket lättskrämd kan det tyda på att
hunden är stressad (12). Likaså är rastlöshet ett tecken på stress. Detta kan till exempel
visa sig genom att en hund springer fram och tillbaka, har svårt att slappna av, inte finner
någon ro på sin vanliga liggplats och reagerar kraftigt på ljud. I situationer där den normalt
är lugn kan den på grund av stress reagera med att bli orolig eller ängslig. En annan hund
som upplever en situation som jobbig, eller om den inte vet hur den ska hantera den, kan
reagera helt tvärt om. Hunden visar det genom att vara mycket lugnare och mer
tillbakadragen än normalt. Om hundar reagerar med passivitet är det svårare att känna igen
och de blir ofta missförstådda och anses vara lugna bara. De visar detta genom att gå med
sänkta ryggar, låga huvuden och är stillsamma (14).
Vid besök på djursjukhus visar sig hundens rädsla ofta som ökad aktivitet, genom att den
blir upphetsad. Den kan även visa sig extra tillgiven genom att buffa på hundägaren och
söka kroppskontakt (4).
Om hunden gör saker som inte överensstämmer med situationen, kan det handla om
lugnande signaler eller ett kompensationsbeteende. Ett exempel är när en hund sätter sig
ner och frenetiskt börjar klia sig själv när den möter en annan hund och håller på med detta
tills den andra hunden har kommit fram å hälsat och eventuellt börjat leka. Om leken blir
för intensiv eller för vild kan hunden till exempel börja sniffa intensivt. Genom att göra så
skickar hunden lugnande signaler till den andra hunden. Hunden visar också ofta med
lugnande signaler att den känner sig osäker, stressad eller överansträngd. Hunden kan
också vara så stressad att den inte längre visar några signaler, utan har då stängt av också
denna form av kommunikation. Man kan då eventuellt inte få någon reaktion
överhuvudtaget. En ytterligare stegring i stressen är att hunden avskärmar sig från
omvärlden och lever i en inre värld (12). Det kan också handla överslagshandlingar, när
16

hundar beter sig på ett sätt som är irrelevant för situationen (8, 14). Det kommer av att
hunden är starkt motiverad till flera beteenden samtidigt, och upplever en inre konflikt. Ett
exempel är när två hundar är nära ett slagsmål. Hunden dras mellan att fly eller att
attackera, och driften att utföra båda är stor. Den kan då för en kort stund vända sig om och
gäspa för att sedan vara tillbaka i utgångsläget. Driften för båda beteendena är stor och då
kan inget av dem utföras. Istället kan ett beteende som tidigare hämmats visas, som att
gäspa i detta exempel, eftersom gäspning inte hör ihop med ett möjligt slagsmål (8). Men
det kan också ske i situationer där hunden känner en nervös spänning, som till exempel att
den börjar klia sig när den känner osäkerhet inför en arg ägare. Detta gör hunden på grund
av att den nervösa spänningen i kroppen får utlopp genom handlingen, för att i nästa stund
veta hur den ska handla (14).
Vid ångest befinner sig kroppen i alarmberedskap, muskler och nerver är i spänning och på
grund av den minskade blodtillförseln till mag- och tarmkanalen, leder det till svårigheter
med matsmältningen. Eftersom kroppen är stressad och på så sätt beredd blir reaktionen
kraftigare när något händer och hunden reagerar kraftigt för små retningar, till exempel när
någon tappar något i golvet. En ångestfull hund förväntar sig att något otäckt ska hända
och förväntan blockerar sinnesfunktionerna så att den ser och hör det den förväntar sig (6).
Om hunden har svårt att koncentrera sig på nya övningar och uppgifter, eller om den
glömmer bort övningar som den i normala fall behärskar, kan det tyda på att den är
stressad. Det kan då se ut som om den har fått en blackout och i helt vanliga
vardagssituationer kan den verka stå utanför sig själv (12). Stress och motivation påverkar
hundens benägenhet att reagera på retningar (17). Yttre och inre stimuli bestämmer graden
av motivation (8). En ökning av motivationen påverkar hundens benägenhet att reagera på
en viss typ av retningar, medan en höjning av stressnivån gör hunden mer benägen att
reagera på alla typer av retningar. En hund med hög motivation och låg stressnivå är
koncentrerad och målmedveten och reagerar inte på retningar som inte har med saken att
göra. En hund med låg motivation och hög stressnivå, kan först kanske verka arbetsvillig,
men är istället ofta splittrad, störs lätt av andra retningar, och har därför svårt att
koncentrera sig (17).
Avföring och urin
Vid stor oro eller om hunden plötsligt blir skrämd bidrar aktiveringen av det sympatiska
nervsystemet och adrenalinfrisättningen till att skicka signaler till ändtarmen att släppa
avföring. Så om hunden måste släppa avföring så fort den kommer till träningsplatsen,
även om den precis har varit på en långpromenad, kan anledningen vara oro och/eller
stress (12). Stressfaktorer kan framkalla urinmarkering, som nya människor i hundens
närhet, löptikar, möjlighet att få para sig eller ett veterinärbesök (4). En annan situation
som kan vara jobbig för hunden, där den har ett ökat behov av att urinera, är när en hund är
ensam hemma, men inte är van vid det. Den kan då genast visa att den måste gå ut när
ägaren kommer hem, även om det inte var så länge sen sist (12). Hundar kan också urinera
när de känner sig hotade, eftersom det är ett dämpande beteende, och urinera eller släppa
avföring när de är rädda, till exempel vid åskväder (10). Att urinera eller släppa avföring
verkar belönande på grund av de fysiologiska effekterna det har på kroppen (4).
Stressituationer kan även leda till att urinproduktionen minskar. Detta beror på att när
blodflödet till hjärta, hjärna och skelettmuskulatur prioriteras, minskar blodflödet till
njurarna. På grund av att filtrationstrycket inte ändras så mycket så leder det till att vanliga
17

avfallsprodukter utsöndras med en nästan normal hastighet. Men om blodflödet kraftigt
minskar sjunker filtrationen och urinproduktionen kan upphöra helt (7).
Vid stress kan även symtom från mag- och tarmkanalen, som diarré och kräkningar,
uppstå, vilket också är ett av de vanligaste symtomen. Raser som är speciellt känsliga är
till exempel collie, schäfer och cavalier king charles spaniel. Om hunden ofta utsätts för
stressande situationer kan följden bli kronisk diarré, där kanske varken läkemedel eller
dieter hjälper (12).
Könsorgan
Vid stress kan hanhunden visa penis och det är lätt att skilja på om det är en sexuellt
stimulerad parningsberedd hanhund eller om den är stressad. Detta beror på att hunden för
det mesta bara visar den främre delen, ibland bara spetsen av penis, ifall det beror på
stress. Hundar kan även rida på andra hundar, föremål eller människor, och är alltså inte
alltid ett sexuellt beteende. Det är inte bara hanhundar, utan även tikar, som gör detta (12).
Om en valp rider kan det vara ett tecken på stress, men det kan också vara ett sätt att testa
olika beteenden utan att det behöver betyda något (6, 12).
Hypersexualitet eller hyposexualitet, alltså om hunden reagerar överdrivet kraftigt på det
andra könet eller om den tvärt om visar svagt intresse, kan det bero på stress. Relativt ofta
kan stress leda till förändringar i löpcykeln hos tikar, vilket gör att löpperioderna kommer
antingen för tätt eller för glest. Det kan också i en del fall resultera i att könsmogna, ej
steriliserade tikar, inte löper på flera år, eller medföra en förlängd löpperiod (12).
Födointag
Inappetens kan uppstå när hunden kommer till en främmande miljö, till exempel när den
blir lämnad på ett hundpensionat eller på ett djursjukhus där den inte känner sig hemma
eller inte mår bra. Det kan också uppstå om hunden tränas för mycket (12). Plötsliga
förändringar som när den förlorar en person eller en annan hund som den fäst sig vid, kan
leda till att den matvägrar (4). Tvärt om kan en annan hund, under stress, istället reagera
med att hektiskt kasta i sig allt som den hittar, inkluderat osmältbara saker (12).
Vissa hundar kan dricka överdrivet mycket när de utsatts för stress. Detta kallas psykogen
polydypsi, vilket är en psykosomatisk åkomma. Ett exempel som Fogle B. (1991) tar upp
är en hund som drack tre till fyra liter om dagen under tre till fyra dagar varje gång den
kom tillbaka från ett hundpensionat (4).
Symtom från hud och hårrem
Plösligt uppträdande håravfall kan till exempel ses på hundutställningar, eftersom hundens
stressnivå kan vara hög där (12). Även vid besök på djursjukhus kan detta uppträda (3).
Om hunden under en längre tid har haft dålig pälskvalitet och kraftigt håravfall kan det
vara ett symtom på stress. Detta kan gå så långt så att hunden får kala fläckar på kroppen
(12).
Vanliga symtom är eksem, klåda och sår. Mjällbildning förekommer ofta hos hundar med
torr hud, vanligen hos rottweiler och dobermann, men även hos andra raser. Det kan
uppträda helt plötsligt, speciellt vid besök på djursjukhus. Även morrhåren kan stå tydligt
rakt ut och eventuellt vibrera, speciellt morrhåren på kinderna (12).
18

Andra utseendemässiga symtom
Att hunden reser ragg tolkas oftast som ett tecken på aggressivitet, men kan även tyda på
att hunden är stressad, osäker, glad eller får något annat känsloutbrott. Vilken känsla det är
frågan om kan utläsas av situationen i sig och hundens beteende i övrigt (12).
Hundens muskeltonus ökar och musklerna blir spända. Därför bör hunden inte få
kommandon som sitt  och ligg  under stresspåverkan, eftersom den då inte har möjlighet
att röra sig så att musklerna kan slappna av. Om hunden tvärt om inte får röra sig kan det
leda till muskeldarringar, eftersom kroppen försöker skaka loss de spända musklerna. En
hund kan därför darra när den tycker att en situation är påfrestande. När den sedan förstår
att det inte är farligt eller när situationen är över skakar hunden på sig för att lösa upp
spänningarna i kroppen. Om inte detta lyckas kan det leda till smärtsamma
muskelkramper, som enligt Nagel M. och Reinhardt C. (2005) i vissa fall kan vara så
kraftiga att de kan likna ett epileptiskt anfall (12).
Ett annat stressymtom är om hunden verkar överansträngd och sjuklig, till exempel har
slapp, ihopsjunken kroppshållning och matta, insjunkna ögon (12). Om hunden ofta går
med tydligt hängande svans, är den inte heller glad (6, 12). Symtom från ögonen kan ses
när de blir rädda, genom att de spärras upp. Om överansträngningen är kraftig kan det leda
till nystagmus, det vill säga okoordinerade ögonrörelser. Förändring av ögonfärgen kan ses
vid hög stressbelastning, men etiologin är okänd. Ögonen kan också, på grund av
hypertoni, bli blodsprängda genom att kapillärerna i ögat brister (12).
Hos vissa hundar produceras det mer vätska i nosens slemhinna, vilket leder till att nosen
börjar rinna. Det utsöndras även mer svett, vilket kan ses som fuktiga tassavtryck på golvet
(12).
Ett annat uttryck för stress är att hunden slickar så mycket på tassar, svans eller på
genitalia att det blir öppna sår. När dessa områden är så sönderslickade att de smärtar,
utsöndras endorfiner, som verkar smärtlindrande och humörhöjande. Detta gör det lättare
för hunden att stå ut med situationer som den upplever som stressande (12). Andra hundar
kan istället klia och gnaga på sig själva (3).
Problembeteenden
En rastlös eller understimulerad hund drar ofta mycket i kopplet (6, 14). Detta beror på att
den känner att den måste framåt (14). Hundar kan också börja bita i kopplet, eftersom
hundarna avreagerar sig då. Beteendet kan uppträda kort efter en anspänning eller ensituation som är svår för dem att hantera, till exempel vid lydnadsträning. Även om de blir
överansträngda vid promenad eller om det blir för mycket för dem när de är på
stadspromenad, så kan de visa det genom att bita i kopplet. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) hävdar att detta ofta förekommer på hundpensionat eftersom dessa hundar utsätts
för mycket hög stress på grund av att de lever tillsammans med så många andra hundar på
en liten yta. Vidare hävdar de att det ofta inte heller finns tid att gå ut med alla hundar och
möjligheten för dem att få springa fritt är begränsad. På grund av detta blir hundarna ännu
mer upphetsade när de väl får gå ut på promenad, och tillsammans med det uppdämda
rörelsebehovet och stressen, så leder det till att bitandet i kopplet blir värre. Om en hund på
grund av detta inte får följa med ut så ofta så ökar frustrationen ytterligare och problemet
blir ännu värre. Hunden kanske då inte bara biter i kopplet utan även i kläder eller i
människan (12).
19

Om hunden förstör föremål, till exempel när den blir lämnad ensam, är det ett uttryck för
stress (12). Detta bitande löser spänningar (4). Hunden kan även skälla oupphörligt och
ständigt yla (12). Eller så kan hunden smågnälla och pipa (6). Detta kan vara tecken på
separationsångest (4). Överdrivet skällande kan också bero på understimulering, ohämmad
revirförsvarslust, eller rädsla för främmande människor (6).
Stress kan leda till aggressivitet. Om hunden till exempel känner att den tappar kontrollen
över sin omgivning så kan den utveckla aggressivitet mot andra runtomkring. I en
stressituation, som när hunden är kopplad och den bli väldigt arg på en annan hund, men
då inte kommer åt den, kan hunden bita ägaren istället. Det är då ett omriktat beteende.
Ifall hunden både är rädd och arg på någon eller något kan den visa det genom ett
pendlande beteende, alltså att den först kan springa nästan ända fram och skälla för att
skrämma bort den eller det. Men när den kommer fram så flyr hunden istället, eftersom
hotet då känns farligare. Hunden pendlar mellan försvar och flykt och kan inte välja något
av det. Ju mer lättstressad en hund är desto oftare upplever den sådana här konflikter (14).
Om hunden förbjuds att bete sig som den gör kanske den slutar med beteendet, men det
räcker inte som åtgärd eftersom den fortfarande upplever stress och kommer då istället
hitta andra sätt att kompensera stressen med. Därför är det viktigt att istället hitta orsaken
till beteendet (12).
Övriga symtom
Stress och stressgraden hos hunden kan orsaka eller påverka alla slags allergier, som till
exempel allergi mot födoämnen, kvalster, loppbett, pollen och olika grässorter samt
insektsmedel. Detta beror på att immunsystemet är nedsatt (12).
Hunden kan flämta för att tillgodose det ökade syrebehovet och sänka den ökade
kroppstemperaturen som blir. Syrebehovet ökar på grund av ökad hjärtverksamhet och
muskelspänningen, och kroppsvärmen ökar genom att ämnesomsättningen ökar. Om
hunden hela tiden flämtar, till exempel när den åker bil, kan det bero på att hunden är rädd
för det och inte bara för att den är varm. Stress kan även utlösa dålig lukt, speciellt dålig
andedräkt på grund av flämtandet. Den dåliga lukten beror också på att stress leder till en
ökad magsyraproduktion (12).
Ett mycket tydligt tecken på stress är att hunden nafsar i luften samtidigt som den klapprar
tänder. Det kan till exempel vara i situationer där ägaren leker och springer med hunden
och hunden tycker det är påfrestande, eller när hunden känner sig trängd, vilket gör att den
medvetet nafsar i luften utan att träffa någon. Hunden kan även fixera blicken på den eller
det som gör den stressad eller orolig, för att kunna avgöra vad den eller det kommer att
göra. På liknande sätt kan hunden vara fixerad av olika irritationsmoment som ljuskäglor
eller flugor. Nagel M. och Reinhardt C. (2005) påstår att detta ofta händer, speciellt hos
vakthundar. Hunden kan då inte koncentrera sig på något annat än att jaga detta, ofta bara
med blicken, och hugger efter det (12).
Stereotypier kan vara ett symtom på stress (4, 8, 12, 14). Det kan bero på att hunden har ett
behov som inte är uppfyllt och att den är motiverad till att utföra ett beteende som den inte
kan göra i den miljön den lever i, eller att hunden har en alltför ostimulerad miljö (8, 14).
Det finns två typer av stereotypier; rörelsestereotypier och stereotypa ljudyttringar (12).
Antingen upprepas de ofta eller så håller de i sig under en längre tid och upptar en stor del
20

av djurets tid samt utförs alltid på exakt samma sätt, utan anledning och utan att leda till
någonting. Exempel på stereotypier hos hundar är att de snurrar runt, jagar sin egen svans,
springer fram och tillbaka, skäller monotont eller att de frenetiskt slickar sig (8, 12).
Hunden kan som ett stereotypt beteende snappa efter flugor trots att inga flugor finns (4).
Det finns teorier om att djuret använder sig av stereotypier för att undvika att hamna i ett
långvarigt stresstillstånd, och på så sätt hanterar situationen. Men det finns studier som
både bekräftar detta och som inte kan hitta denna koppling. Om det är så och om hunden
då hindras från att göra beteendet skulle stressreaktionerna i såna fall öka, men inte heller
här finns några entydiga svar (8). Ångest kan leda till att den utför stereotypa handlingar
som enligt Hallgren A. (2003) lättar ångesten. Om hunden blir bestraffad för sina
reaktioner ökar det bara ångesten och hunden använder fler ångestdämpande reaktioner
(6). Hundar kan också utföra stereotypa rörelser som att springa uppför eller nedför en
trappa eftersom den fysiska aktiviteten löser spänningar. Därför kan hundar som är
stressade också vara hyperaktiva (4).
Inlärd hjälplöshet betyder att hunden upplever att, vad den än gör så kan den inte påverka
sin situation. Den ger upp efter en tid och slutar att ens försöka, hur obehaglig och hemsk
situationen än är (6, 8, 14). Den stressande upplevelsen av att helt sakna kontroll över
obehag förstör hundens förmåga att senare lära sig att kontroll kan vara möjlig, och trots
möjlighet att kunna hantera situationen väljer hunden att låta sig utsättas för stressorn.
Enligt Jensen P. (1996) är en sådan här hund väldigt stressad (8). Hunden visar då symtom
som nedsatt initiativförmåga, brist på spontan aktivitet, apati, svårigheter att lära sig att det
är lönande att kämpa, minskad aggression, bristande aptit, viktreducering, hyposexualitet,
minskat socialt beteende och sämre immunförsvar. Situationer som kan bidra till att
hunden lär sig hjälplöshet är om den utsätts för en eller flera chockar, eller om den är
instängd i en bur, rastgård eller är fastkedjad eller uppbunden längre än kortare stunder.
Även misshandel eller hård och auktoritär uppfostran och träning, många förbud och få
tillåtelser kan leda till det, liksom mobbing eller långvariga smärttillstånd (6).
Förebyggande åtgärder
Som tidigare nämnts reagerar djur med stress när de kommer till djursjukhus och möter
främmande människor och miljöer (16). Alla hundar är unika och vad som är normalt för
en hund är kanske inte det för en annan. Därför är det bra om personalen känner till varje
hunds normala humör och beteendemönster. Men eftersom djursjukhus inte är någon
avslappnad miljö för djur, omringade av främmande ansikten, lukter och ljud, kommer de
därför kanske uppträda onormalt (13). Om de upplever smärta kan även detta göra att de
inte visar sitt normala beteende (16).
Rädsla och oro gör att tillfrisknandet försämras och förlängs. Därför är det viktigt att
djursjukvårdaren gör allt för att minska stressen hos hunden. Genom att tänka på den
naturliga miljön och rutiner för hunden kan flera enkla saker göras för att minska stressen
på djursjukhusen (13).
Hur ett djur blir hanterat kan lätt påverka hundens välbefinnande och hur effektivt olika
undersökningar kan utföras. Ineffektiv eller olämplig hantering kan utsätta hunden för
onödig stress och obehag. Detta förstör inte bara hundens välbefinnande utan kan också
leda till att hunden börjar försvara sig genom ett aggressivt beteende eller att ett sådant här
beteende förstärks. Kunskaper i hantering av hundar och hur de kan kontrolleras är en
21

viktig färdighet som en djursjukvårdare kan lära sig (1). En regel är att så lite motstånd
som möjligt ska användas mot hunden för att undvika onödigt obehag för den (16).
När hunden kommer in till undersökningsrummet bör en bedömning av hunden göras. Det
är även viktigt att tänka på vad den troligen upplever (16). Men också hunden kommer
under personalens samtal med ägaren att studera djursjukvårdaren eller veterinären och
kolla efter signaler från ägaren som kan visa ifall personalen är ett hot eller inte. Att prata
vänligt med ägaren någon minut kan hjälpa till att få fram det meddelandet till hunden.
Enligt Atkinson T. (2003) ska handskakning med ägaren försöka undvikas, om inte ägaren
först räcker fram handen, eftersom detta kan ses som en hotande gest och hunden kan bli
aggressiv för att skydda ägaren (1).
Vid icke akuta fall ska alltid tid ges till att vinna förtroende från både hunden och ägaren.
Genom att närma sig hunden tyst men bestämt, använda hundens namn och prata med en
lugn ton, minskas stressen (16). Om det är möjligt ska personalen uppmuntra hunden att
komma till sig istället för att direkt närma sig hunden. Det bör undvikas att hunden trängs
in i ett hörn och att sätta sig ner till hundens nivå är ofta mindre hotande än att böja sig
över den (1, 6). Men inte för nära, eftersom ansiktet då kan nås av hunden ifall den skulle
bita (1). Det bör även undvikas att klappa hunden på huvudet, eftersom den då känner sig
hotad när handen närmar sig ovanifrån och mot ögonen. En hund tycker bättre om
smekningar på kinden och på sidorna av halsen (6). Några hundar kanske är naturligt
sällskapliga och godtrogna och behöver inte mycket till introduktion med främmande
människor, men detta ska inte vara något antagande. Det kan avläsas från hundens
kroppsspråk ifall den har accepterat personalen. Genom detta kan också en bedömning
göras, om hur fasthållning kan utföras. Ifall hunden är rädd eller arg när personal hälsat på
den kan personalen överväga valmöjligheterna. En bedömning kan också göras om ifall
ägaren kommer att vara till hjälp eller ett hinder vid en eventuell fasthållning av hunden.
Vissa hundars beteende kan förbättras så fort ägaren är borta (16). Detta kan bero på att
ägaren ibland oavsiktligt förstärker hundens rädsla eller aggression. Hanteringen av dessa
kan därför med fördel göras när ägaren inte är med (1, 16). Andra hundars beteende kan
vara bra när ägaren är med men blir arga eller rädda när de lämnas (16). När hunden sedan
ska separeras från ägaren går det oftast bättre om personalen ber ägaren lämna rummet
först för att sedan leda iväg hunden (1).
När hundar ligger inne på djursjukhus är de inlåsta i en bur där de inte kan fly. När en
främmande människa närmar sig kan hunden känna sig hotad och reagera med fly eller
fäkta  genom att morra eller hugga efter hotet (13). Ibland är vissa hundar motvilliga till
att lämna den säkra buren på djursjukhusen, och försvarar sig då genom aggressivitet när
personalen försöker ta ut den eller när de närmar sig buren. För att undvika att behöva
konfrontera hunden och för att säkert kunna ta ut den kan ett lätt koppel lämnas kvar på
hunden som personalen kan få tag i med hjälp av till exempel en sopborste, när hunden ska
gå ut. I de flesta fall lämnar då hunden buren utan motstånd och går med egen vilja med
djursjukvårdaren. Men, kopplet får aldrig fästas till ett stryphalsband och hunden måste
övervakas regelbundet medan den har ett koppel kopplat till sig (1). Genom att ta tag i
halsbandet eller nackskinnet kan hunden bli skrämd och orsaka att den vänder sig om och
biter. Därför bör detta undvikas (13).
Det finns även feromonprodukter, som DAP, som har en lugnande effekt på hundar, genom
att minska upptäckten av nya saker i miljön. En annan sak som kan göras för att minska
stressen är att personalen använder sig av samma kommandon som hunden är van vid
22

hemma. Ju fler kommandon som används som hunden är van vid, ju mindre främmande
blir miljön (10).
Hundar brukar tycka det är stimulerande med aktivitet runt omkring dem varje dag, men
personalen ska försöka undvika konfrontationer (13). Hunden kan uppfatta direkt
ögonkontakt som en utmaning eller hot som kräver ett aggressivt svar, och bör därför
undvikas (6, 13). Men när ägaren eller någon annan som hunden tycker om ser den i
ögonen, uppfattas det inte på samma sätt. Att skratta och då rikta signalen mot hunden bör
undvikas. En del hundar visar, enligt Hallgren A. (2003), nämligen underkastelse och
ibland även flykttendenser då. Men det är inga problem att skratta utan att titta på hunden
(6). Tillräckliga villkor för rastning ska ges, även om detta får anpassas till hundens
hälsotillstånd. Seymour J. (2007) menar att ifall det inte finns det blir hundarna ofta oroliga
och blir skamsna om de smutsar ner i boxen. Därför är det viktigt att även städa direkt ifall
hunden har kissat eller till exempel har diarré och bajsat på filten. Vid rastning vinner
dessutom hundarna på att få frisk luft och solljus (13).
Djursjukvårdare kan hjälpa hundarna mycket genom att ha dem i en lugn miljö i ett varmt
och mörkt rum, samt genom att röra sig tyst och lugnt samtidigt som de pratar lugnt. Det
kvittar vad de säger, bara tonen är lugn (5). Ljudnivån ska försöka hållas så låg som
möjligt och plötsligt höga ljud bör undvikas. Om möjligt, så ska skällande hundar isoleras
och åka hem så snabbt som möjligt. Detta kan göra mycket för att lugna en rädd hund. En
stressad djursjukvårdare ökar graden av oro hos en nervös hund (13). Vid behandling av
hunden ska den inte stressas, utan ett försiktigt närmande är mycket mindre stressande (5).
Helst ska varje hund bli undersökt och skött av samma person hela tiden, för att skapa ett
förtroende mellan hunden och människan (13).
Att ha kontakt med människohänder är mycket viktigt, speciellt för hundar. Därför bör
personalen försöka klappa hundarna så fort de har tid, om hunden tycker om det. Om den
visar någon oro så är det bäst att hantera hunden så lite som möjligt och kanske till och
med täcka för buren för att hunden ska få vara i fred (5). För vissa hundar är det en fördel
om de under en period inte blir hanterade medan de blir vana vid miljön (2). Stressen kan
också minskas genom att ägaren hälsar på regelbundet, och tar med sig en filt eller en
leksak hemifrån som hunden brukar tycka om, eller om hunden får mat i sin egen matskål
(11).
Vissa hundar blir stressade av andra djurs närvarande, och placeringen i boxarna bör därför
ses över för att minska detta. Hanhundar kan bli väldigt oroliga eller upprörda ifall de är i
en box nära en hona som löper. Därför anser Seymour J. (2007) att det bör undvikas att
skriva in honor som befinner sig i östrus, och därför är sexuellt mottagna, ifall det inte är
absolut nödvändigt (13). Ifall hunden är stressad på djursjukhuset ska den få åka hem så
snabbt som möjligt med tanke på hundens välbefinnande (11).
Hundar med nedsatt hörsel, syn eller känsel kan känna sig extra sårbara på djursjukhus
(13). De vet inte om det de inte känner, hör eller ser medför lust eller olust. Detsamma
gäller för hundar med nedsatt luktsinne (6). Därför är det bra om personalen ser till att
minska så mycket som möjligt av all typ av oro hos dessa hundar (13). Det är framför allt
äldre hundar som drabbas, och de kan visa detta genom att de blir skrämda av någon som
kommer överraskande. Därför bör alla närmanden till dessa hundar göras framifrån och
ljudligt, så att den ser och hör när någon kommer (6). Närmandet bör även göras sakta (2).
23

Många akutpatienter är nedstämda, har ont eller är förvirrade. När de då samtidigt är i en
främmande miljö som på djursjukhus, med främmande människor kan det göra situationen
värre. Trots situationen bör personalen därför tänka på att vara snälla och försiktiga, pratalugnt och använda hundens namn så mycket som möjligt. Även hos dessa hundar är det
viktigt att ta reda på om hunden har nedsatt hörsel, syn eller rörelseförmåga, eftersom detta
kan göra situationen än mer skrämmande (2). Så lite hantering som möjligt vid alla
undersökningar bör eftersträvas och akutpatienter bör aldrig hindras från att se vad som
händer (2).
Diskussion
Det material jag främst har använt mig av är populärvetenskaplig och etologisk litteratur,
men även av ett medicinskt uppslagsverk, en fysiologibok, en vetenskaplig bok,
populärvetenskapliga tidskrifter och studentlitteratur. Att jag använt mig mycket av
populärvetenskaplig litteratur kan vara en nackdel, eftersom jag inte vet vilken
vetenskaplig grund de bygger på. Populärvetenskaplig litteratur skrivs ofta på ett förenklat
vetenskapligt språk vilket i det här sammanhanget innebär att den också ibland använder
sig av färre medicinska termer, termer som mer precist anger vad som beskrivs. Detta gör
det svårt att ibland exakt veta vad som avses och det finns en risk för egna tolkningar.
Istället för populärvetenskaplig litteratur kunde jag ha använt mig mer av vetenskaplig
litteratur, men anledningen till att jag inte gjorde det var att jag inte fann några. Jag skulle
därför vilja ha haft med fler referenser för att kunna styrka det jag har skrivit och för att på
så sätt känna trygghet i att det jag har skrivit stämmer. Många av påståendena är inte
vetenskapligt underbyggda utan bygger mycket på författarnas egna iakttagelser. Det finns
därför mycket att undersöka och forska om kring ämnet stress hos hundar, för att
vetenskapligt kunna underbygga, eller få en annan förklaring till, vad författarna och andra
har iakttagit i samband med stress. Det skulle exempelvis vara intressant med forskning
kring jämförelser i olika miljöer på djursjukhus och om djuromvårdnad på djursjukhus,
eftersom detta är ett stort område för djursjukvårdare.
Jag har fått svar på alla mina frågor. Hundar kan uppleva stress och detta kan medföra
många följder. Det finns förebyggande åtgärder som kan motverka detta, men de åtgärder
jag har valt att ta med handlar enbart om vad som kan göras på djursjukhus och täcker inte
alla stressorer. Ägare och andra människor i hundarnas omgivning har därför ett stort
ansvar. På grund av detta tycker jag att personalen på djursjukhus ska tänka på att, i den
mån det går, informera djurägare om detta, och göra dem uppmärksamma på att många
problem och sjukliga förändringar kan ha med stress att göra. Det finns kanske inte många
ägare som tänker på att hunden faktiskt kan uppleva stress och att det kan vara skadligt
ifall det får pågå länge.
Ägare kommer till djursjukhus för att hunden är sjuk och för att få råd och få en medicinsk
bedömning av problemet. Därför bör de även bemötas på ett sådant sätt där alla tänkbara
medicinska orsaker till symtomen undersöks. Genom litteraturstudien har det framkommit
att stress kan yttra sig på många olika sätt och leda till olika sjukliga förändringar. Därför
bör vi som personal inom djursjukvården, efter att ha uteslutit medicinska orsaker till en
åkomma, ha i åtanke och inte glömma bort att många sjukdomssymtom kan bero på stress.
Genom att ställa rätt frågor till ägaren går det i regel att få fram ledtrådar till vad orsaken
kan vara, det är ju inte säkert att ägaren vet att till exempel diarré kan vara ett tecken på
stress, och remittera hunden till en etolog om det bedöms som nödvändigt.
24

Även om jag inte visste vad som kan utlösa stress hos hundar, förväntade jag mig ändå att
hundar kan uppleva stress, eftersom stressmekanismen funnits länge och hjälpt till vid
överlevnad. Jag hade förväntat mig flera av de stressorer som finns, men blev förvånad
över hur stor roll ägaren spelar och att de omedvetet försätter sin hund i stressade
situationer. Många av de symtom jag fick fram hade jag också väntat mig eftersom
liknande tecken på stress syns hos människan, men vissa andra förvånade mig. Dessa var
bland annat att hundar kan bli hyper- eller hyposexuella, få eksem, klåda och sår, samt att
de kan se direkt sjukliga ut. Även de sjukdomar som långvarig stress kan leda till, hade jag
inte väntat mig. Jag tycker det är skrämmande att många hundar kommer i kontakt med
stressor, som kan leda fram till detta, varje dag. Orsaken till detta, tror jag, många gånger
kan vara okunnighet hos ägare.
Arbetet har visat att stress är precis lika skadligt för hundar som för människor, och jag
hoppas därför att information och kunskaper om stress och dess skadeverkningar når ut till
ägare, så att de kan göra livet bättre för sina fyrbenta vänner.
25

Referenslista
Litteratur
(1) Atkinson T., (2003). Handling and control. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary
Nursing. tredje upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA, British Small Animal
Veterinary Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 1, 3-4)
(2) Boag A., Nichols K., (2007). First aid and emergencies. In: Cooper B., Lane D., Turner
L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press Pvt. Ltd.
BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s. 357358)
(3) Fisher J., (1996). Vad du inte visste om din hund, hemligheter från A-Ö. Stockholm:
Kommentus Förlag. ISBN 91-7344-984-9 (s.190- 193)
(4) Fogle B, (1991). I huvudet på en hund, hundens psykologi och beteende. Borås:
Bokförlaget Forum. ISBN 91-37-10035-1 (s.198, 201, 202, 208, 212-213)
(5) Goodwin J., (2003). First aid. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary Nursing, tredje
upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA, British Small Animal Veterinary
Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 107)
(6) Hallgren A., (2003). Problemhund och hundproblem. sjätte omarbetade utgåvan.
Västerås: ICA Bokförlag. ISBN 91-534-2480-8
(7) Haug E., Sand O., Sjaastad Ö. V., (1993). Människans fysiologi. Stockholm: Liber AB.
ISBN 91-47-04806-9 (s. 139, 212, 214-217, 436)
(8) Jensen P., (1996). Stress i djurvärlden. Falköping: LTs Förlag. ISBN 91-36-03278-6
(9) Lundh B., Malmquist J., (2005). Medicinska ord, det medicinska språket:begrepp,
definitioner, termer. fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03710-4 (s. 6, 8,
53, 57, 167, 181, 241, 331)
(10) Mills D., Shepherd K., (2007). Animal training and behaviour. In: Cooper B., Lane
D., Turner L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press
Pvt. Ltd. BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s.
206, 208)
(11) Morrissey S., (2003). Basic organisation and management. In: Cooper B., Lane D.
(ed.) Veterinary Nursing. tredje upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA,
British Small Animal Veterinary Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 199)
(12) Nagel M., Reinhardt v. C., (2005). Stressade hundar. Västerås: ICA bokförlag. ISBN
91-534-2553-7
(13) Seymour J., (2007). Observation and assessment of the patient. In: Cooper B., Lane
D., Turner L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press
Pvt. Ltd. BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s.
228-229)
26

(14) Tapper I, (2002). Etologiboken, om hundars beteende, Falköping: Bilda Förlag. ISBN
91-574-7557-1 (s. 115, 118-122)
(15) Toates F., (1995). Stress, Conceptual and biological aspects. West Sussex: John
Wiley & Sons Ltd. ISBN 0 471 96021 7 (s. 38-39)
(16) Williams E. M. (1994). Handling and control. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary
Nursing. Oxford: Pergamon. Elsevier Science Ltd. BSAVA, British Small Animal
Veterinary Association. ISBN 0-08-0422896 (s. 1-2)
(17) Wilsson E., (2005). Etologi för hundägare, om retningar, beteenden och mentala
egenskaper hos vårt äldsta husdjur. Kristianstad: Tisslegården Ord & Jord. ISBN 91-631-
7935-6 (s.30, 32, 34)
Tidningsartiklar/tidskrifter
(18) Algers, B. Hultgren, J. Stress - ett begrepp med många sidor.(1990, 15 augusti).
Svensk veterinärtidning, s. 403-404
(19) Jensen, J. Stressar din hund? Rapport från den 23: e internationella etologikongressen.
(1994) Hundsport, Svenska kennelklubbens tidskrift, nr. 4, s. 21
10

Separation kan stressa hundar (14). Att bli lämnad ensam kan innebära en rädsla för att bli
övergiven (4, 12). Det kan till exempel vara när hunden blir lämnad i främmande miljöer
som när hunden blir bunden utanför en affär, men även hemma innan den har vant sig vid
att bli lämnad ensam. Om denna inlärningsprocess inte klarats av känner hunden stor
ångest när husse eller matte försvinner (12). Det är onaturligt för ett flockdjur att skiljas
från flocken och bli lämnad ensam kvar (8, 12). Det kan även ha inträffat något
skrämmande, som till exempel ett åskväder, när ägaren varit borta, vilket kan ha framkallat
rädslan av att vara ensam hemma. Eller så kan det vara så att hunden känner sig fången
eller känner frustration över avspärrningen, vilket kan resultera i att hunden försöker att
rymma (10). Men problemet uppstår ofta när hunden är starkt fäst vid en person i familjen
som uppmuntrar detta. Ändras rutinerna så hunden inte har samma tillgång till denna
person så kan separationsångest uppstå (4). Det kan också bero på tidig otrygghet, att en
valp har lämnats ensam för långa stunder, eller om en hund i vuxen ålder byter hem (6).
Träning, lekar och andra aktiviteter
Hunden blir stressad av alltför tuffa träningsmetoder som skrämmer den. Detta kan till
exempel vara om den blir skrämd genom att ägaren skriker fram kommandon och om
ägaren har en stel och avvisande kroppshållning (12). Vid inlärning av nya saker kan
bestraffningar vara en stressor. När hunden sedan lärt sig vad som var meningen så kan
den kontrollera bestraffningen, men all inlärning som bygger på bestraffning innehåller en
period av stress (8). Om träningen vållar hunden smärta genom att ägaren till exempel
rycker i kopplet hela tiden, eller om ägaren använder sig av kedje- och stryphalsband eller
elektriska apparater, är det också stressande (12). Stryphalsband fördelar trycket runt hela
halsen, men de muskler som kan ta emot trycket sitter på sidorna av halsen, vilket lämnar
nacke och strupe oskyddade (6). Hunden kan även få svåra fysiska och psykiska skador
ifall man använder en Halti (grimma/nosgrimma) på fel sätt (12).
Agility och lydnadsträning associeras med glada arbetande hundar, men det orsakar ofta
stress hos hunden på grund av det höga tempot och prestationskraven, speciellt om hunden
ska delta i tävlingar och vinna priser. Om hunden inte har någon framgång, misslyckas
med uppgifterna och ständigt blir frustrerad över ansträngningarna den gör, kan den känna
en stress. Detta gäller vid alla former av träning. Utöver detta känner hunden att ägaren är
missnöjd med den (12).
Hos tjänstehundar byggs det upp psykiska och fysiska belastningar vid en alltför intensiv
träning eller ansträngande tjänstgöring, vilket kan leda till överansträngning och hög stress
(6, 12). Vissa av dessa hundar får därför problem med sjukdomar i njurarna, hjärtkärlsystemet
och i mag-tarmkanalen och utvecklar ofta även beteendestörningar. En annan
stressfaktor är utmattningstillstånd, vilket kan orsakas av, förutom sömnbrist, att hunden
blir överansträngd vid promenader, träning eller lek (12).
Ytterligare en stressor är om leken mellan hund och hund eller hund och människa blir för
tuff. Ett exempel är tuffa lekar med en valp, som då försöker undkomma genom att dra sig
tillbaka eller gömma sig. Även vuxna hundar blir överansträngda när leken blir alltför
hektisk och nästan aggressionsladdad. Vissa ägare tror att hunden blir stark av tuffa lekar,
men leken kan istället orsaka att hunden försöker försvara sig våldsamt så att den äntligen
får vara ifred. Detta kan leda till att hunden, efter att ha huggit i luften och skällt för att
försvara sig, blir så överansträngd att den nafsar till ägaren istället. På så sätt slutar ägaren
oftast och tillrättavisar hunden, vilket endast lär hunden att den får lugn och ro först då den
11

försvarar sig våldsamt (12). Hunden kan också utveckla aggressivitet av sådana här
kamplekar och därför menar Hallgren A. (2003) att så lite kamplekar som möjligt bör
göras med hunden (6). Mellan hundar kan liknande situationer uppstå och därför bör alltför
upphetsade lekar avbrytas (12). Den som är starkast, snabbast och smartast vinner kampen,
och det är ingen skillnad på om det är på allvar eller lek, eftersom kroppen upplever den
ökade aktiviteten i kroppen i båda situationerna (6).
Vilken stressnivå hunden har kan styras av dess förväntningar, vilka kommer av de
retningar som hundens sinnesorgan registrerar (14, 17). Det blir en ökad stressnivå ifall
retningarna skapar förväntningar på fysisk aktivitet, medan retningar som innebär att
hunden förväntar sig passivitet leder till att stressnivån sjunker. Ifall ägaren tar med sig
hunden till en viss plats för att låta den leka med andra hundar, bildas det efter hand en
förväntan hos hunden. När den sen närmar sig platsen eller ser andra hundar springa runt
och leka, förväntar sig hunden att den också ska få göra det. Därmed ökar också
stressnivån eftersom hunden förväntar sig fysisk aktivitet (17). Om hunden då till exempel
får sitta fastkopplad eller sitta i bilen och skälla då andra hundar jobbar, blir hunden,
förutom att den förut var upphetsad och hade höga förväntningar, nu också frustrerad och
därmed ännu mer stressad (14).
I alla lekar där hunden jagar efter någonting, till exempel bollar eller pinnar, imiteras den
sista sekvensen i fångsten av bytesdjur (12). På så sätt produceras lika mycket
stresshormoner som det görs i de verkliga jaktsituationerna i naturen (6). Normalt tar tiden
innan själva attacken av ett bytesdjur flera timmar, ibland dagar. Men vid själva attacken
krävs en hög aggressionsberedskap, snabbhet och kraft, vilket uppnås genom att
stresshormoner utsöndras. Genom att kasta pinnar och bollar påverkas därför insöndringen
av stresshormoner om och om igen, eftersom den sista delen av fångsten av bytesdjur hela
tiden upprepas. Detta visar sig genom att hundar kan hetsa upp sig enormt vid denna typ av
lekar och är mycket snabba att försvara sitt byte (12). Det skapas även en förväntan på
fysisk aktivitet hos hunden. Den förbereder sig både mentalt och fysiskt för att springa så
fort ägaren tar upp en pinne, eftersom hunden förväntar sig att den ska kastas (17). Att
kasta pinnar då och då är inget fel, utan det är skadligt först när det blir för mycket för
hunden. Hunden kan då bli överstimulerad och överaktiv, eftersom den blir piggare och får
bättre kondition ju mer den motioneras (6). Detta gäller även vid överdrivna springlekar
där en hund försöker fånga en annan hund. Ifall detta får hålla på för länge kan det övergå i
mobbing eller öppna aggressioner (12). Hundar blir mer trötta av psykiska uppgifter än av
fysisk motion. Istället för att springa efter bollar eller pinnar, vilket gör dem stressade, kan
de kanske få leta efter dem istället, vilket är mycket mer naturligt. Understimulering, vilket
också är stressande, kan å andra sidan leda till att hunden inte lyssnar och är svårfostrad,
eller rymmer hemifrån (6).
Även om valpträffar är viktiga kan det vara stressande för valpen om den blir
överansträngd genom att hålla på för länge, om grupperna är för stora eller kraven för
höga. Det kan till exempel vara om valpen, trots att den är trött, konfronteras med
ytterligare stimulans från omgivningen, eller om den väcks för att hela gruppen ska kunna
fortsätta leka. Valparna blir inte bara stressade för stunden, utan illa ledd träning i
valpgrupper kan leda till effekter på hundens beteende även senare i livet. Alltför höga
krav på valparna leder till att de blir gnälliga, vissa direkt retliga och aggressiva. De
förknippar de erfarenheter de fått under den här tiden med något negativt, eftersom de inte
klarar av att bearbeta dem. De alltför höga kraven som leder till aggression, ofta mot andra
hundar, kan även leda till mobbning. Valpar som mobbar andra hundar blir allt bättre på
12

detta från gång till gång. När de mobbade hundarna senare i livet har uppnått en fysisk och
psykisk mognad som gör att de kan försvara sig, kan det leda det till att även de blir
mobbare (12). De använder sig då av samma metoder som de själva blivit utsatta för
tidigare (6, 12). Dessa hundar kan senare i livet visa ett tuffare lekbeteende och umgås ofta
hårdhänt med andra hundar. Nagel M. och Reinhardt C. (2005) menar därför att ingen
någonsin ska låta sin valp bli alltför tufft behandlad av andra, utan hjälpa valpen när den
söker skydd eller vill fly. Vidare menar de att ägaren ska ingripa när den blir alltför
nedtryckt och är överansträngd, genom att låta den slippa vara med och att ägare aldrig ska
tro på en tränare som försöker övertala ägaren att detta är normalt och att hundarna själva
klarar ut det (12).
På hundkurser kan för stora, eller felaktigt sammansatta grupper, till exempel fel
åldersfördelning, fel könsfördelning, en valp i en grupp med unghundar eller en grupp av
jämnstarka hanar eller tikar, stressa hundarna (12). De flesta klarar av hundkurserna utan
problem men vissa hundar blir nervösa första gången de ska gå på hundkurs. Fisher J.
(1996) hävdar att ägare då brukar få råd som att hunden vänjer sig. Men hunden blir
stressad och nervös av att vistas länge i den här, för hunden, otäcka miljön. Dessutom så
lär sig hunden ingenting på kursen ifall den är stressad. Vidare menar Fisher J. att det som
kan göras istället är att gå till en privat instruktör för att slippa ifrån stressmomentet och på
så sätt kunna lära hunden vad ägaren vill (3).
Hundutställningar i stora utställningshallar med ibland flera tusen besökare om dagen, kan
vara påfrestande för hundar. Förutom att de hela tiden blir överösta av intryck, har de även
mycket små möjligheter att röra sig (12). Vid första utställningen kanske hunden vägrar att
gå in i lokalen på grund av den stora belastningen den känner från alla lukter och ljud. Den
måste då pausa för att smälta alla intryck för att kunna fortsätta in, och en hund som
tvingas gå in innan den har vant sig kan utveckla rädsla (6). Alla främmande situationer är
stressande för hundar, fastän de är ofarliga, eftersom det är ansträngande för dem att ta in
nya saker och registrera och bearbeta olika stimuli. Därför behöver hundar ha tillräckligt
lång viloperiod när de upplevt något nytt, för att dämpa upphetsningen (12).
Orsaker i hemmet
Hunden kan bli stressad ifall dess sociala miljö är orolig med till exempel bråk, våld, ilska,
aggressivitet eller långvarig stress i familjen. Likaså om ägaren har haft en dålig dag på
jobbet och tar med en irriterad samtalston hem till hunden, fastän det inte är personligt
menat (12). Fisher J. (1996) menar att detta inte behöver skapa problem om det inte
förekommer väldigt ofta, men att hunden blir stressad av situationen ändå. Men han skriver
också att fyllegräl, uppkäftiga tonåringar och konstanta gräl ofta är strakt bidragande
orsaker till beteendestörningar hos hundar (3).
Ett gästfritt hem med ständiga besök av främmande människor som pratar med hunden,
kan vara en stressor, även om många hundar tycker om när det kommer besök (6, 12). När
hunden försvarar sitt område mot inkräktare är det påfrestande. Om ägarna, när hunden
skällande springer mot dörren, följer efter och är arga på hunden för att få den att bli tyst,
får det motsatt syfte (6). En annan stressfaktor är en ständig ljudkuliss och barn i hemmet.
Liksom människor behöver också hundar lite lugn och ro. Före en viss ålder betraktar barn
hundar som gosedjur och uppfattar inte den som ett självständigt, kännande väsen, utan
kanske håller fast, drar och sliter i hunden. Det är därför viktigt att föräldrarna alltid är med
och talar om hur hunden ska hanteras. Men bara att barnen rusar omkring och väsnas när
13

de leker, leker med högljudda leksaker, eller protesterar högljutt, skriker och gråter, kan bli
för mycket för hunden. Stress kan dessutom uppstå ifall det är för många hundar i hemmet,
om det inte finns möjlighet att dra sig tillbaka och den personliga sfären inte värnas
tillräckligt. Detta kan leda till sömnbrist, vilket också är en stressor. Sömnbrist kan även
bero på sjukdom, smärtor eller att dess sömnbehov inte respekteras (12).
Det kan också vara så att de hundar som bor tillsammans inte trivs ihop, om det så bara är
två hundar. Detta behöver inte nödvändigtvis leda till allvarliga slagsmål, men den
ständiga undermedvetna konflikten orsakar en enorm stress bara av att ständigt behöva
undvika någon och smyga omkring. Vissa hundägare kanske inte tänker på detta utan tar in
en ny hund i hemmet utan att ta hänsyn till sympatier och antipatier (12). På liknande sätt
kan rangordning skapa stress. Ifall den ranglåge inte kan komma undan eller hålla ett
nödvändigt avstånd till den ranghöge, och därför saknar kontroll, kan det vara mycket
stressande för den. Den ranghöge kontrollerar situationen på sitt sätt genom att vara mer
aggressiv (8).
Stress kan utlösas om hundens rörelsemöjligheter begränsas, till exempel om den står
bunden eller vistas i hundgård längre perioder, men även om den får vara i trädgården utan
att få komma ut och promenera (6, 12). Likaså om de lämnas ensamma för ofta och för
länge, inte känner tillräcklig samhörighet med familjen eller inte har tillräckligt att
sysselsätta sig med, känner de sig ensamma och har det långtråkigt. Om en hund mår
fysiskt dåligt på grund av att den utsätts för hunger, törst, kyla, värme, oljud samt bristande
möjligheter att kissa och bajsa kan det stressa den (12). Men det är upplevelsen av att inte
få någon mat som gör djuret stressat, inte själva undernäringen (8, 18, 19). Likaså är det
inte stressande med en gradvis ökning av temperaturen, utan det är plötsliga höjningar som
upplevs som jobbiga. Det är också så att köld och värme först blir stressande ifall hunden
har gjort allt för att behålla den normala kroppstemperaturen, men det inte fungerar. Ett
tredje exempel där upplevelsen spelar roll är, enligt Jensen P. (1996), att fysisk
ansträngning bara upplevs som stressande när djuret upplever att den måste reagera snabbt
(8). Alltså reagerar hunden ibland med stress först när den får en psykisk påfrestning och
upplever situationen som stressande (8, 19).
Djursjukhus, hundfrisörsalong och hundpensionat
Det är många faktorer som gör att hunden känner stress vid besök på djursjukhus. Hunden
har ofta fysiska besvär som gör att den måste besöka veterinären. Den kan ha obehagliga
erfarenheter från tidigare besök. Hundägaren kan vara upprörd. Den personliga sfären
kränks vid undersökningar gjorda av, för hunden, främmande människor. Eventuella
smärtsamma behandlingar är stressande (12). Enbart blodprovstagning kan vara stressande
för hundar. Om det dessutom upprepas så kan hunden snabbt lära sig att förknippa vad som
händer före ett blodprov, till exempel hanteringen, med den obehagliga upplevelsen och får
en stressreaktion redan då (8). Hundar kan reagera olika i olika djursjukhusmiljöer. På ett
litet djursjukhus, där det går lugnt och stillsamt till, kan hunden vara framfusig, medan
ägarna kanske är osäkrare är hunden. Om hunden blir erbjuden en godisbit menar Fisher J.
(1996) att hunden ofta kastar i sig den. Han anser att hunden här kan känna att flocken,
alltså ägarna, känner sig osäkra och därför måste ta befälet. Om hunden anser att det är
hans uppgift, men inte är genetiskt utrustad för det, kan det leda till ledarskapsstress. Vid
besök på ett stort djursjukhus med många besökare och mycket i rörelse kan hundarna,
enligt Fisher J. däremot känna sig osäkrare än ägarna. Hundarna kan då visa stressymtom
14

som att de fäller hår och verkar kuvade och vägrar oftast ta godis som den blivit erbjuden.
Båda miljöerna kan därför vara stressande för hundarna (3).
Vid besök hos hundfrisör finns många stressfaktorer, som bland annat olika ljud från
klippmaskiner och fönar, och den kraftiga kränkningen av den personliga sfären. Många
hundar tycker heller inte om att bli badade, stå uppställda på ett bord samt få klorna
klippta. Utöver detta så lämnar ägaren hunden där ensam. Även att lämnas på
hundpensionat kan utlösa kraftig stress på grund av den ovana miljön, de främmande
dofterna och att skiljas från sin ägare och den vana hemmiljön. En annan orsak kan vara att
det är för många hundar på ett begränsat utrymme och det inte finns möjlighet att dra sig
tillbaka och den personliga sfären inte värnas tillräckligt. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) anser att det ofta förekommer stressbetingad mobbing och andra aggressiva
beteenden på hundpensionat (12).
Övriga stressorer
Många hundar blir stressade av alla intryck som passerar förbi under bilresor. Några
hundar blir åksjuka och dreglar eller kräks hela tiden, och de förknippar illamående med
bilresor (6, 12). Andra kopplar ihop bilresan med negativa erfarenheter som till exempel
besök hos veterinären eller när man tog dem från mamman, kullsyskonen och den trygga
miljön hos uppfödaren, och blir därför rädda (12).
Hundens kropp sätts i alarmberedskap när den upplever hot, oavsett om hotet är verkligt
eller inbillat (12). Alltså är det upplevelsen av hot, och inte hotet i sig självt, som är
stressande (8). Om en hund blir rädd eller aggressiv utsöndras stresshormoner eftersom den
förbereder sig för att fly eller för att bygga upp en beredskap för att angripa hotet. I vissa
situationer är rädsla en nyttig egenskap, som till exempel när en bil närmar sig. Hunden
förstår inte att bilen är farlig, men när den närmar sig blir hunden kanske rädd och går ner i
diket (17). Men rädsla kan bli en stor stressfaktor ifall hunden utsätts för det som
skrämmer den ofta (6). Många hundar är rädda för oväder som åska, storm, kraftigt regn,
hagel och naturkatastrofer som jordbävning (12). Det som upplevs som ett hot för en hund
kan upplevas som ofarligt för en annan (14). Olika signaler som människor skickar ut kan
uppfattas som ett hot ur hundens synvinkel. Dessa är bland annat att stirra hunden i
ögonen, gå rakt emot den, böja sig över den och blotta tänderna (6).
Vid chock ökar bland annat stresshormonproduktionen (6). Här syftas till den chock som
är ett psykiskt tillstånd med till exempel förvirring och apati (9). Det kan inträffa till
exempel om hunden blir påkörd. Dessutom så har hunden lättare för att stressa upp sig om
den tidigare varit med om en psykisk chocksituation. Ett annat exempel på en psykiskt
chockande situation är flygtransporter. Vanligen behandlas hundar som bagage, där de
körs ut till planet tillsammans med övrigt bagage och sätts nära motorerna i väntan på
ilastning. Ibland varmkörs motorerna under tiden och Hallgren A. (2003) anser att detta
kan skada hundarna för hela livet. Vidare menar Hallgren A. att om det då handlar om en
valp som ska transporteras till sitt nya hem är detta förödande eftersom den, förutom detta,
också mår dåligt över att ha tagits ifrån mamman och kullsyskonen. Det är just då den
verkligen behöver trygghet (6).
En annan stressfaktor är hypersexualitet, som är mycket vanligare hos hanhundar än hos
tikar. Det är inte bara hunden som är hypersexuell som är stressad, utan det är även den
som blir utsatt för det påträngande beteendet. Likaså är tikens löpperiod stressande för
15

tiken. Fastän den är helt naturlig, är det ändå en stressfaktor när tiken till exempel behöver
avvisa påträngande hanhundar när hon ännu inte är parningsberedd. Nagel M. och
Reinhardt C. (2005) anser därför att tiken under denna period inte bör utsättas förytterligare påfrestningar (12). Även hanhundar kan bli väldigt oroliga eller upprörda om de
inte kommer åt en löpande tik, eller bor i en box nära en tik som löper, på till exempel ett
djursjukhus (13). Likaså gäller det om hanhunden lever i ett område där det alltid finns
någon tik i löpning (6).
Hundar upplever en stress när de förlorar någon. Hundar sörjer, förutom personer i sin
närhet, även andra djur som de levt tillsammans med eller kompisar som de träffat på sina
dagliga promenader. Beroende på hur stark relationen var sörjer de olika mycket och olika
länge. Andra plötsliga förändringar som flyttning, tillökning i familjen och ägarbyte kan
även det utlösa stress hos hunden (12).
Symtom på stress
Det uppträder ofta flera stressymtom samtidigt. Dessutom kan olika symtom visa sig hos
olika individer och de använder sig av olika strategier för att ta hand om och bemästra
situationen och stressen. En del av symtomen kan uppträda oberoende utav stress (12). Det
måste därför undersökas om det handlar om ett medicinskt problem eller inte (3). Det är
viktigt att se helhetsbilden för att kunna avgöra detta (12). Om hunden bara visar
symtomen i speciella situationer är det troligt att det handlar om ett stressbeteende (3).
Mentala symtom
Om hunden verkar vara nervös hela tiden och är mycket lättskrämd kan det tyda på att
hunden är stressad (12). Likaså är rastlöshet ett tecken på stress. Detta kan till exempel
visa sig genom att en hund springer fram och tillbaka, har svårt att slappna av, inte finner
någon ro på sin vanliga liggplats och reagerar kraftigt på ljud. I situationer där den normalt
är lugn kan den på grund av stress reagera med att bli orolig eller ängslig. En annan hund
som upplever en situation som jobbig, eller om den inte vet hur den ska hantera den, kan
reagera helt tvärt om. Hunden visar det genom att vara mycket lugnare och mer
tillbakadragen än normalt. Om hundar reagerar med passivitet är det svårare att känna igen
och de blir ofta missförstådda och anses vara lugna bara. De visar detta genom att gå med
sänkta ryggar, låga huvuden och är stillsamma (14).
Vid besök på djursjukhus visar sig hundens rädsla ofta som ökad aktivitet, genom att den
blir upphetsad. Den kan även visa sig extra tillgiven genom att buffa på hundägaren och
söka kroppskontakt (4).
Om hunden gör saker som inte överensstämmer med situationen, kan det handla om
lugnande signaler eller ett kompensationsbeteende. Ett exempel är när en hund sätter sig
ner och frenetiskt börjar klia sig själv när den möter en annan hund och håller på med detta
tills den andra hunden har kommit fram å hälsat och eventuellt börjat leka. Om leken blir
för intensiv eller för vild kan hunden till exempel börja sniffa intensivt. Genom att göra så
skickar hunden lugnande signaler till den andra hunden. Hunden visar också ofta med
lugnande signaler att den känner sig osäker, stressad eller överansträngd. Hunden kan
också vara så stressad att den inte längre visar några signaler, utan har då stängt av också
denna form av kommunikation. Man kan då eventuellt inte få någon reaktion
överhuvudtaget. En ytterligare stegring i stressen är att hunden avskärmar sig från
omvärlden och lever i en inre värld (12). Det kan också handla överslagshandlingar, när
16

hundar beter sig på ett sätt som är irrelevant för situationen (8, 14). Det kommer av att
hunden är starkt motiverad till flera beteenden samtidigt, och upplever en inre konflikt. Ett
exempel är när två hundar är nära ett slagsmål. Hunden dras mellan att fly eller att
attackera, och driften att utföra båda är stor. Den kan då för en kort stund vända sig om och
gäspa för att sedan vara tillbaka i utgångsläget. Driften för båda beteendena är stor och då
kan inget av dem utföras. Istället kan ett beteende som tidigare hämmats visas, som att
gäspa i detta exempel, eftersom gäspning inte hör ihop med ett möjligt slagsmål (8). Men
det kan också ske i situationer där hunden känner en nervös spänning, som till exempel att
den börjar klia sig när den känner osäkerhet inför en arg ägare. Detta gör hunden på grund
av att den nervösa spänningen i kroppen får utlopp genom handlingen, för att i nästa stund
veta hur den ska handla (14).
Vid ångest befinner sig kroppen i alarmberedskap, muskler och nerver är i spänning och på
grund av den minskade blodtillförseln till mag- och tarmkanalen, leder det till svårigheter
med matsmältningen. Eftersom kroppen är stressad och på så sätt beredd blir reaktionen
kraftigare när något händer och hunden reagerar kraftigt för små retningar, till exempel när
någon tappar något i golvet. En ångestfull hund förväntar sig att något otäckt ska hända
och förväntan blockerar sinnesfunktionerna så att den ser och hör det den förväntar sig (6).
Om hunden har svårt att koncentrera sig på nya övningar och uppgifter, eller om den
glömmer bort övningar som den i normala fall behärskar, kan det tyda på att den är
stressad. Det kan då se ut som om den har fått en blackout och i helt vanliga
vardagssituationer kan den verka stå utanför sig själv (12). Stress och motivation påverkar
hundens benägenhet att reagera på retningar (17). Yttre och inre stimuli bestämmer graden
av motivation (8). En ökning av motivationen påverkar hundens benägenhet att reagera på
en viss typ av retningar, medan en höjning av stressnivån gör hunden mer benägen att
reagera på alla typer av retningar. En hund med hög motivation och låg stressnivå är
koncentrerad och målmedveten och reagerar inte på retningar som inte har med saken att
göra. En hund med låg motivation och hög stressnivå, kan först kanske verka arbetsvillig,
men är istället ofta splittrad, störs lätt av andra retningar, och har därför svårt att
koncentrera sig (17).
Avföring och urin
Vid stor oro eller om hunden plötsligt blir skrämd bidrar aktiveringen av det sympatiska
nervsystemet och adrenalinfrisättningen till att skicka signaler till ändtarmen att släppa
avföring. Så om hunden måste släppa avföring så fort den kommer till träningsplatsen,
även om den precis har varit på en långpromenad, kan anledningen vara oro och/eller
stress (12). Stressfaktorer kan framkalla urinmarkering, som nya människor i hundens
närhet, löptikar, möjlighet att få para sig eller ett veterinärbesök (4). En annan situation
som kan vara jobbig för hunden, där den har ett ökat behov av att urinera, är när en hund är
ensam hemma, men inte är van vid det. Den kan då genast visa att den måste gå ut när
ägaren kommer hem, även om det inte var så länge sen sist (12). Hundar kan också urinera
när de känner sig hotade, eftersom det är ett dämpande beteende, och urinera eller släppa
avföring när de är rädda, till exempel vid åskväder (10). Att urinera eller släppa avföring
verkar belönande på grund av de fysiologiska effekterna det har på kroppen (4).
Stressituationer kan även leda till att urinproduktionen minskar. Detta beror på att när
blodflödet till hjärta, hjärna och skelettmuskulatur prioriteras, minskar blodflödet till
njurarna. På grund av att filtrationstrycket inte ändras så mycket så leder det till att vanliga
17

avfallsprodukter utsöndras med en nästan normal hastighet. Men om blodflödet kraftigt
minskar sjunker filtrationen och urinproduktionen kan upphöra helt (7).
Vid stress kan även symtom från mag- och tarmkanalen, som diarré och kräkningar,
uppstå, vilket också är ett av de vanligaste symtomen. Raser som är speciellt känsliga är
till exempel collie, schäfer och cavalier king charles spaniel. Om hunden ofta utsätts för
stressande situationer kan följden bli kronisk diarré, där kanske varken läkemedel eller
dieter hjälper (12).
Könsorgan
Vid stress kan hanhunden visa penis och det är lätt att skilja på om det är en sexuellt
stimulerad parningsberedd hanhund eller om den är stressad. Detta beror på att hunden för
det mesta bara visar den främre delen, ibland bara spetsen av penis, ifall det beror på
stress. Hundar kan även rida på andra hundar, föremål eller människor, och är alltså inte
alltid ett sexuellt beteende. Det är inte bara hanhundar, utan även tikar, som gör detta (12).
Om en valp rider kan det vara ett tecken på stress, men det kan också vara ett sätt att testa
olika beteenden utan att det behöver betyda något (6, 12).
Hypersexualitet eller hyposexualitet, alltså om hunden reagerar överdrivet kraftigt på det
andra könet eller om den tvärt om visar svagt intresse, kan det bero på stress. Relativt ofta
kan stress leda till förändringar i löpcykeln hos tikar, vilket gör att löpperioderna kommer
antingen för tätt eller för glest. Det kan också i en del fall resultera i att könsmogna, ej
steriliserade tikar, inte löper på flera år, eller medföra en förlängd löpperiod (12).
Födointag
Inappetens kan uppstå när hunden kommer till en främmande miljö, till exempel när den
blir lämnad på ett hundpensionat eller på ett djursjukhus där den inte känner sig hemma
eller inte mår bra. Det kan också uppstå om hunden tränas för mycket (12). Plötsliga
förändringar som när den förlorar en person eller en annan hund som den fäst sig vid, kan
leda till att den matvägrar (4). Tvärt om kan en annan hund, under stress, istället reagera
med att hektiskt kasta i sig allt som den hittar, inkluderat osmältbara saker (12).
Vissa hundar kan dricka överdrivet mycket när de utsatts för stress. Detta kallas psykogen
polydypsi, vilket är en psykosomatisk åkomma. Ett exempel som Fogle B. (1991) tar upp
är en hund som drack tre till fyra liter om dagen under tre till fyra dagar varje gång den
kom tillbaka från ett hundpensionat (4).
Symtom från hud och hårrem
Plösligt uppträdande håravfall kan till exempel ses på hundutställningar, eftersom hundens
stressnivå kan vara hög där (12). Även vid besök på djursjukhus kan detta uppträda (3).
Om hunden under en längre tid har haft dålig pälskvalitet och kraftigt håravfall kan det
vara ett symtom på stress. Detta kan gå så långt så att hunden får kala fläckar på kroppen
(12).
Vanliga symtom är eksem, klåda och sår. Mjällbildning förekommer ofta hos hundar med
torr hud, vanligen hos rottweiler och dobermann, men även hos andra raser. Det kan
uppträda helt plötsligt, speciellt vid besök på djursjukhus. Även morrhåren kan stå tydligt
rakt ut och eventuellt vibrera, speciellt morrhåren på kinderna (12).
18

Andra utseendemässiga symtom
Att hunden reser ragg tolkas oftast som ett tecken på aggressivitet, men kan även tyda på
att hunden är stressad, osäker, glad eller får något annat känsloutbrott. Vilken känsla det är
frågan om kan utläsas av situationen i sig och hundens beteende i övrigt (12).
Hundens muskeltonus ökar och musklerna blir spända. Därför bör hunden inte få
kommandon som sitt  och ligg  under stresspåverkan, eftersom den då inte har möjlighet
att röra sig så att musklerna kan slappna av. Om hunden tvärt om inte får röra sig kan det
leda till muskeldarringar, eftersom kroppen försöker skaka loss de spända musklerna. En
hund kan därför darra när den tycker att en situation är påfrestande. När den sedan förstår
att det inte är farligt eller när situationen är över skakar hunden på sig för att lösa upp
spänningarna i kroppen. Om inte detta lyckas kan det leda till smärtsamma
muskelkramper, som enligt Nagel M. och Reinhardt C. (2005) i vissa fall kan vara så
kraftiga att de kan likna ett epileptiskt anfall (12).
Ett annat stressymtom är om hunden verkar överansträngd och sjuklig, till exempel har
slapp, ihopsjunken kroppshållning och matta, insjunkna ögon (12). Om hunden ofta går
med tydligt hängande svans, är den inte heller glad (6, 12). Symtom från ögonen kan ses
när de blir rädda, genom att de spärras upp. Om överansträngningen är kraftig kan det leda
till nystagmus, det vill säga okoordinerade ögonrörelser. Förändring av ögonfärgen kan ses
vid hög stressbelastning, men etiologin är okänd. Ögonen kan också, på grund av
hypertoni, bli blodsprängda genom att kapillärerna i ögat brister (12).
Hos vissa hundar produceras det mer vätska i nosens slemhinna, vilket leder till att nosen
börjar rinna. Det utsöndras även mer svett, vilket kan ses som fuktiga tassavtryck på golvet
(12).
Ett annat uttryck för stress är att hunden slickar så mycket på tassar, svans eller på
genitalia att det blir öppna sår. När dessa områden är så sönderslickade att de smärtar,
utsöndras endorfiner, som verkar smärtlindrande och humörhöjande. Detta gör det lättare
för hunden att stå ut med situationer som den upplever som stressande (12). Andra hundar
kan istället klia och gnaga på sig själva (3).
Problembeteenden
En rastlös eller understimulerad hund drar ofta mycket i kopplet (6, 14). Detta beror på att
den känner att den måste framåt (14). Hundar kan också börja bita i kopplet, eftersom
hundarna avreagerar sig då. Beteendet kan uppträda kort efter en anspänning eller ensituation som är svår för dem att hantera, till exempel vid lydnadsträning. Även om de blir
överansträngda vid promenad eller om det blir för mycket för dem när de är på
stadspromenad, så kan de visa det genom att bita i kopplet. Nagel M. och Reinhardt C.
(2005) hävdar att detta ofta förekommer på hundpensionat eftersom dessa hundar utsätts
för mycket hög stress på grund av att de lever tillsammans med så många andra hundar på
en liten yta. Vidare hävdar de att det ofta inte heller finns tid att gå ut med alla hundar och
möjligheten för dem att få springa fritt är begränsad. På grund av detta blir hundarna ännu
mer upphetsade när de väl får gå ut på promenad, och tillsammans med det uppdämda
rörelsebehovet och stressen, så leder det till att bitandet i kopplet blir värre. Om en hund på
grund av detta inte får följa med ut så ofta så ökar frustrationen ytterligare och problemet
blir ännu värre. Hunden kanske då inte bara biter i kopplet utan även i kläder eller i
människan (12).
19

Om hunden förstör föremål, till exempel när den blir lämnad ensam, är det ett uttryck för
stress (12). Detta bitande löser spänningar (4). Hunden kan även skälla oupphörligt och
ständigt yla (12). Eller så kan hunden smågnälla och pipa (6). Detta kan vara tecken på
separationsångest (4). Överdrivet skällande kan också bero på understimulering, ohämmad
revirförsvarslust, eller rädsla för främmande människor (6).
Stress kan leda till aggressivitet. Om hunden till exempel känner att den tappar kontrollen
över sin omgivning så kan den utveckla aggressivitet mot andra runtomkring. I en
stressituation, som när hunden är kopplad och den bli väldigt arg på en annan hund, men
då inte kommer åt den, kan hunden bita ägaren istället. Det är då ett omriktat beteende.
Ifall hunden både är rädd och arg på någon eller något kan den visa det genom ett
pendlande beteende, alltså att den först kan springa nästan ända fram och skälla för att
skrämma bort den eller det. Men när den kommer fram så flyr hunden istället, eftersom
hotet då känns farligare. Hunden pendlar mellan försvar och flykt och kan inte välja något
av det. Ju mer lättstressad en hund är desto oftare upplever den sådana här konflikter (14).
Om hunden förbjuds att bete sig som den gör kanske den slutar med beteendet, men det
räcker inte som åtgärd eftersom den fortfarande upplever stress och kommer då istället
hitta andra sätt att kompensera stressen med. Därför är det viktigt att istället hitta orsaken
till beteendet (12).
Övriga symtom
Stress och stressgraden hos hunden kan orsaka eller påverka alla slags allergier, som till
exempel allergi mot födoämnen, kvalster, loppbett, pollen och olika grässorter samt
insektsmedel. Detta beror på att immunsystemet är nedsatt (12).
Hunden kan flämta för att tillgodose det ökade syrebehovet och sänka den ökade
kroppstemperaturen som blir. Syrebehovet ökar på grund av ökad hjärtverksamhet och
muskelspänningen, och kroppsvärmen ökar genom att ämnesomsättningen ökar. Om
hunden hela tiden flämtar, till exempel när den åker bil, kan det bero på att hunden är rädd
för det och inte bara för att den är varm. Stress kan även utlösa dålig lukt, speciellt dålig
andedräkt på grund av flämtandet. Den dåliga lukten beror också på att stress leder till en
ökad magsyraproduktion (12).
Ett mycket tydligt tecken på stress är att hunden nafsar i luften samtidigt som den klapprar
tänder. Det kan till exempel vara i situationer där ägaren leker och springer med hunden
och hunden tycker det är påfrestande, eller när hunden känner sig trängd, vilket gör att den
medvetet nafsar i luften utan att träffa någon. Hunden kan även fixera blicken på den eller
det som gör den stressad eller orolig, för att kunna avgöra vad den eller det kommer att
göra. På liknande sätt kan hunden vara fixerad av olika irritationsmoment som ljuskäglor
eller flugor. Nagel M. och Reinhardt C. (2005) påstår att detta ofta händer, speciellt hos
vakthundar. Hunden kan då inte koncentrera sig på något annat än att jaga detta, ofta bara
med blicken, och hugger efter det (12).
Stereotypier kan vara ett symtom på stress (4, 8, 12, 14). Det kan bero på att hunden har ett
behov som inte är uppfyllt och att den är motiverad till att utföra ett beteende som den inte
kan göra i den miljön den lever i, eller att hunden har en alltför ostimulerad miljö (8, 14).
Det finns två typer av stereotypier; rörelsestereotypier och stereotypa ljudyttringar (12).
Antingen upprepas de ofta eller så håller de i sig under en längre tid och upptar en stor del
20

av djurets tid samt utförs alltid på exakt samma sätt, utan anledning och utan att leda till
någonting. Exempel på stereotypier hos hundar är att de snurrar runt, jagar sin egen svans,
springer fram och tillbaka, skäller monotont eller att de frenetiskt slickar sig (8, 12).
Hunden kan som ett stereotypt beteende snappa efter flugor trots att inga flugor finns (4).
Det finns teorier om att djuret använder sig av stereotypier för att undvika att hamna i ett
långvarigt stresstillstånd, och på så sätt hanterar situationen. Men det finns studier som
både bekräftar detta och som inte kan hitta denna koppling. Om det är så och om hunden
då hindras från att göra beteendet skulle stressreaktionerna i såna fall öka, men inte heller
här finns några entydiga svar (8). Ångest kan leda till att den utför stereotypa handlingar
som enligt Hallgren A. (2003) lättar ångesten. Om hunden blir bestraffad för sina
reaktioner ökar det bara ångesten och hunden använder fler ångestdämpande reaktioner
(6). Hundar kan också utföra stereotypa rörelser som att springa uppför eller nedför en
trappa eftersom den fysiska aktiviteten löser spänningar. Därför kan hundar som är
stressade också vara hyperaktiva (4).
Inlärd hjälplöshet betyder att hunden upplever att, vad den än gör så kan den inte påverka
sin situation. Den ger upp efter en tid och slutar att ens försöka, hur obehaglig och hemsk
situationen än är (6, 8, 14). Den stressande upplevelsen av att helt sakna kontroll över
obehag förstör hundens förmåga att senare lära sig att kontroll kan vara möjlig, och trots
möjlighet att kunna hantera situationen väljer hunden att låta sig utsättas för stressorn.
Enligt Jensen P. (1996) är en sådan här hund väldigt stressad (8). Hunden visar då symtom
som nedsatt initiativförmåga, brist på spontan aktivitet, apati, svårigheter att lära sig att det
är lönande att kämpa, minskad aggression, bristande aptit, viktreducering, hyposexualitet,
minskat socialt beteende och sämre immunförsvar. Situationer som kan bidra till att
hunden lär sig hjälplöshet är om den utsätts för en eller flera chockar, eller om den är
instängd i en bur, rastgård eller är fastkedjad eller uppbunden längre än kortare stunder.
Även misshandel eller hård och auktoritär uppfostran och träning, många förbud och få
tillåtelser kan leda till det, liksom mobbing eller långvariga smärttillstånd (6).
Förebyggande åtgärder
Som tidigare nämnts reagerar djur med stress när de kommer till djursjukhus och möter
främmande människor och miljöer (16). Alla hundar är unika och vad som är normalt för
en hund är kanske inte det för en annan. Därför är det bra om personalen känner till varje
hunds normala humör och beteendemönster. Men eftersom djursjukhus inte är någon
avslappnad miljö för djur, omringade av främmande ansikten, lukter och ljud, kommer de
därför kanske uppträda onormalt (13). Om de upplever smärta kan även detta göra att de
inte visar sitt normala beteende (16).
Rädsla och oro gör att tillfrisknandet försämras och förlängs. Därför är det viktigt att
djursjukvårdaren gör allt för att minska stressen hos hunden. Genom att tänka på den
naturliga miljön och rutiner för hunden kan flera enkla saker göras för att minska stressen
på djursjukhusen (13).
Hur ett djur blir hanterat kan lätt påverka hundens välbefinnande och hur effektivt olika
undersökningar kan utföras. Ineffektiv eller olämplig hantering kan utsätta hunden för
onödig stress och obehag. Detta förstör inte bara hundens välbefinnande utan kan också
leda till att hunden börjar försvara sig genom ett aggressivt beteende eller att ett sådant här
beteende förstärks. Kunskaper i hantering av hundar och hur de kan kontrolleras är en
21

viktig färdighet som en djursjukvårdare kan lära sig (1). En regel är att så lite motstånd
som möjligt ska användas mot hunden för att undvika onödigt obehag för den (16).
När hunden kommer in till undersökningsrummet bör en bedömning av hunden göras. Det
är även viktigt att tänka på vad den troligen upplever (16). Men också hunden kommer
under personalens samtal med ägaren att studera djursjukvårdaren eller veterinären och
kolla efter signaler från ägaren som kan visa ifall personalen är ett hot eller inte. Att prata
vänligt med ägaren någon minut kan hjälpa till att få fram det meddelandet till hunden.
Enligt Atkinson T. (2003) ska handskakning med ägaren försöka undvikas, om inte ägaren
först räcker fram handen, eftersom detta kan ses som en hotande gest och hunden kan bli
aggressiv för att skydda ägaren (1).
Vid icke akuta fall ska alltid tid ges till att vinna förtroende från både hunden och ägaren.
Genom att närma sig hunden tyst men bestämt, använda hundens namn och prata med en
lugn ton, minskas stressen (16). Om det är möjligt ska personalen uppmuntra hunden att
komma till sig istället för att direkt närma sig hunden. Det bör undvikas att hunden trängs
in i ett hörn och att sätta sig ner till hundens nivå är ofta mindre hotande än att böja sig
över den (1, 6). Men inte för nära, eftersom ansiktet då kan nås av hunden ifall den skulle
bita (1). Det bör även undvikas att klappa hunden på huvudet, eftersom den då känner sig
hotad när handen närmar sig ovanifrån och mot ögonen. En hund tycker bättre om
smekningar på kinden och på sidorna av halsen (6). Några hundar kanske är naturligt
sällskapliga och godtrogna och behöver inte mycket till introduktion med främmande
människor, men detta ska inte vara något antagande. Det kan avläsas från hundens
kroppsspråk ifall den har accepterat personalen. Genom detta kan också en bedömning
göras, om hur fasthållning kan utföras. Ifall hunden är rädd eller arg när personal hälsat på
den kan personalen överväga valmöjligheterna. En bedömning kan också göras om ifall
ägaren kommer att vara till hjälp eller ett hinder vid en eventuell fasthållning av hunden.
Vissa hundars beteende kan förbättras så fort ägaren är borta (16). Detta kan bero på att
ägaren ibland oavsiktligt förstärker hundens rädsla eller aggression. Hanteringen av dessa
kan därför med fördel göras när ägaren inte är med (1, 16). Andra hundars beteende kan
vara bra när ägaren är med men blir arga eller rädda när de lämnas (16). När hunden sedan
ska separeras från ägaren går det oftast bättre om personalen ber ägaren lämna rummet
först för att sedan leda iväg hunden (1).
När hundar ligger inne på djursjukhus är de inlåsta i en bur där de inte kan fly. När en
främmande människa närmar sig kan hunden känna sig hotad och reagera med fly eller
fäkta  genom att morra eller hugga efter hotet (13). Ibland är vissa hundar motvilliga till
att lämna den säkra buren på djursjukhusen, och försvarar sig då genom aggressivitet när
personalen försöker ta ut den eller när de närmar sig buren. För att undvika att behöva
konfrontera hunden och för att säkert kunna ta ut den kan ett lätt koppel lämnas kvar på
hunden som personalen kan få tag i med hjälp av till exempel en sopborste, när hunden ska
gå ut. I de flesta fall lämnar då hunden buren utan motstånd och går med egen vilja med
djursjukvårdaren. Men, kopplet får aldrig fästas till ett stryphalsband och hunden måste
övervakas regelbundet medan den har ett koppel kopplat till sig (1). Genom att ta tag i
halsbandet eller nackskinnet kan hunden bli skrämd och orsaka att den vänder sig om och
biter. Därför bör detta undvikas (13).
Det finns även feromonprodukter, som DAP, som har en lugnande effekt på hundar, genom
att minska upptäckten av nya saker i miljön. En annan sak som kan göras för att minska
stressen är att personalen använder sig av samma kommandon som hunden är van vid
22

hemma. Ju fler kommandon som används som hunden är van vid, ju mindre främmande
blir miljön (10).
Hundar brukar tycka det är stimulerande med aktivitet runt omkring dem varje dag, men
personalen ska försöka undvika konfrontationer (13). Hunden kan uppfatta direkt
ögonkontakt som en utmaning eller hot som kräver ett aggressivt svar, och bör därför
undvikas (6, 13). Men när ägaren eller någon annan som hunden tycker om ser den i
ögonen, uppfattas det inte på samma sätt. Att skratta och då rikta signalen mot hunden bör
undvikas. En del hundar visar, enligt Hallgren A. (2003), nämligen underkastelse och
ibland även flykttendenser då. Men det är inga problem att skratta utan att titta på hunden
(6). Tillräckliga villkor för rastning ska ges, även om detta får anpassas till hundens
hälsotillstånd. Seymour J. (2007) menar att ifall det inte finns det blir hundarna ofta oroliga
och blir skamsna om de smutsar ner i boxen. Därför är det viktigt att även städa direkt ifall
hunden har kissat eller till exempel har diarré och bajsat på filten. Vid rastning vinner
dessutom hundarna på att få frisk luft och solljus (13).
Djursjukvårdare kan hjälpa hundarna mycket genom att ha dem i en lugn miljö i ett varmt
och mörkt rum, samt genom att röra sig tyst och lugnt samtidigt som de pratar lugnt. Det
kvittar vad de säger, bara tonen är lugn (5). Ljudnivån ska försöka hållas så låg som
möjligt och plötsligt höga ljud bör undvikas. Om möjligt, så ska skällande hundar isoleras
och åka hem så snabbt som möjligt. Detta kan göra mycket för att lugna en rädd hund. En
stressad djursjukvårdare ökar graden av oro hos en nervös hund (13). Vid behandling av
hunden ska den inte stressas, utan ett försiktigt närmande är mycket mindre stressande (5).
Helst ska varje hund bli undersökt och skött av samma person hela tiden, för att skapa ett
förtroende mellan hunden och människan (13).
Att ha kontakt med människohänder är mycket viktigt, speciellt för hundar. Därför bör
personalen försöka klappa hundarna så fort de har tid, om hunden tycker om det. Om den
visar någon oro så är det bäst att hantera hunden så lite som möjligt och kanske till och
med täcka för buren för att hunden ska få vara i fred (5). För vissa hundar är det en fördel
om de under en period inte blir hanterade medan de blir vana vid miljön (2). Stressen kan
också minskas genom att ägaren hälsar på regelbundet, och tar med sig en filt eller en
leksak hemifrån som hunden brukar tycka om, eller om hunden får mat i sin egen matskål
(11).
Vissa hundar blir stressade av andra djurs närvarande, och placeringen i boxarna bör därför
ses över för att minska detta. Hanhundar kan bli väldigt oroliga eller upprörda ifall de är i
en box nära en hona som löper. Därför anser Seymour J. (2007) att det bör undvikas att
skriva in honor som befinner sig i östrus, och därför är sexuellt mottagna, ifall det inte är
absolut nödvändigt (13). Ifall hunden är stressad på djursjukhuset ska den få åka hem så
snabbt som möjligt med tanke på hundens välbefinnande (11).
Hundar med nedsatt hörsel, syn eller känsel kan känna sig extra sårbara på djursjukhus
(13). De vet inte om det de inte känner, hör eller ser medför lust eller olust. Detsamma
gäller för hundar med nedsatt luktsinne (6). Därför är det bra om personalen ser till att
minska så mycket som möjligt av all typ av oro hos dessa hundar (13). Det är framför allt
äldre hundar som drabbas, och de kan visa detta genom att de blir skrämda av någon som
kommer överraskande. Därför bör alla närmanden till dessa hundar göras framifrån och
ljudligt, så att den ser och hör när någon kommer (6). Närmandet bör även göras sakta (2).
23

Många akutpatienter är nedstämda, har ont eller är förvirrade. När de då samtidigt är i en
främmande miljö som på djursjukhus, med främmande människor kan det göra situationen
värre. Trots situationen bör personalen därför tänka på att vara snälla och försiktiga, pratalugnt och använda hundens namn så mycket som möjligt. Även hos dessa hundar är det
viktigt att ta reda på om hunden har nedsatt hörsel, syn eller rörelseförmåga, eftersom detta
kan göra situationen än mer skrämmande (2). Så lite hantering som möjligt vid alla
undersökningar bör eftersträvas och akutpatienter bör aldrig hindras från att se vad som
händer (2).
Diskussion
Det material jag främst har använt mig av är populärvetenskaplig och etologisk litteratur,
men även av ett medicinskt uppslagsverk, en fysiologibok, en vetenskaplig bok,
populärvetenskapliga tidskrifter och studentlitteratur. Att jag använt mig mycket av
populärvetenskaplig litteratur kan vara en nackdel, eftersom jag inte vet vilken
vetenskaplig grund de bygger på. Populärvetenskaplig litteratur skrivs ofta på ett förenklat
vetenskapligt språk vilket i det här sammanhanget innebär att den också ibland använder
sig av färre medicinska termer, termer som mer precist anger vad som beskrivs. Detta gör
det svårt att ibland exakt veta vad som avses och det finns en risk för egna tolkningar.
Istället för populärvetenskaplig litteratur kunde jag ha använt mig mer av vetenskaplig
litteratur, men anledningen till att jag inte gjorde det var att jag inte fann några. Jag skulle
därför vilja ha haft med fler referenser för att kunna styrka det jag har skrivit och för att på
så sätt känna trygghet i att det jag har skrivit stämmer. Många av påståendena är inte
vetenskapligt underbyggda utan bygger mycket på författarnas egna iakttagelser. Det finns
därför mycket att undersöka och forska om kring ämnet stress hos hundar, för att
vetenskapligt kunna underbygga, eller få en annan förklaring till, vad författarna och andra
har iakttagit i samband med stress. Det skulle exempelvis vara intressant med forskning
kring jämförelser i olika miljöer på djursjukhus och om djuromvårdnad på djursjukhus,
eftersom detta är ett stort område för djursjukvårdare.
Jag har fått svar på alla mina frågor. Hundar kan uppleva stress och detta kan medföra
många följder. Det finns förebyggande åtgärder som kan motverka detta, men de åtgärder
jag har valt att ta med handlar enbart om vad som kan göras på djursjukhus och täcker inte
alla stressorer. Ägare och andra människor i hundarnas omgivning har därför ett stort
ansvar. På grund av detta tycker jag att personalen på djursjukhus ska tänka på att, i den
mån det går, informera djurägare om detta, och göra dem uppmärksamma på att många
problem och sjukliga förändringar kan ha med stress att göra. Det finns kanske inte många
ägare som tänker på att hunden faktiskt kan uppleva stress och att det kan vara skadligt
ifall det får pågå länge.
Ägare kommer till djursjukhus för att hunden är sjuk och för att få råd och få en medicinsk
bedömning av problemet. Därför bör de även bemötas på ett sådant sätt där alla tänkbara
medicinska orsaker till symtomen undersöks. Genom litteraturstudien har det framkommit
att stress kan yttra sig på många olika sätt och leda till olika sjukliga förändringar. Därför
bör vi som personal inom djursjukvården, efter att ha uteslutit medicinska orsaker till en
åkomma, ha i åtanke och inte glömma bort att många sjukdomssymtom kan bero på stress.
Genom att ställa rätt frågor till ägaren går det i regel att få fram ledtrådar till vad orsaken
kan vara, det är ju inte säkert att ägaren vet att till exempel diarré kan vara ett tecken på
stress, och remittera hunden till en etolog om det bedöms som nödvändigt.
24

Även om jag inte visste vad som kan utlösa stress hos hundar, förväntade jag mig ändå att
hundar kan uppleva stress, eftersom stressmekanismen funnits länge och hjälpt till vid
överlevnad. Jag hade förväntat mig flera av de stressorer som finns, men blev förvånad
över hur stor roll ägaren spelar och att de omedvetet försätter sin hund i stressade
situationer. Många av de symtom jag fick fram hade jag också väntat mig eftersom
liknande tecken på stress syns hos människan, men vissa andra förvånade mig. Dessa var
bland annat att hundar kan bli hyper- eller hyposexuella, få eksem, klåda och sår, samt att
de kan se direkt sjukliga ut. Även de sjukdomar som långvarig stress kan leda till, hade jag
inte väntat mig. Jag tycker det är skrämmande att många hundar kommer i kontakt med
stressor, som kan leda fram till detta, varje dag. Orsaken till detta, tror jag, många gånger
kan vara okunnighet hos ägare.
Arbetet har visat att stress är precis lika skadligt för hundar som för människor, och jag
hoppas därför att information och kunskaper om stress och dess skadeverkningar når ut till
ägare, så att de kan göra livet bättre för sina fyrbenta vänner.
25

Referenslista
Litteratur
(1) Atkinson T., (2003). Handling and control. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary
Nursing. tredje upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA, British Small Animal
Veterinary Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 1, 3-4)
(2) Boag A., Nichols K., (2007). First aid and emergencies. In: Cooper B., Lane D., Turner
L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press Pvt. Ltd.
BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s. 357358)
(3) Fisher J., (1996). Vad du inte visste om din hund, hemligheter från A-Ö. Stockholm:
Kommentus Förlag. ISBN 91-7344-984-9 (s.190- 193)
(4) Fogle B, (1991). I huvudet på en hund, hundens psykologi och beteende. Borås:
Bokförlaget Forum. ISBN 91-37-10035-1 (s.198, 201, 202, 208, 212-213)
(5) Goodwin J., (2003). First aid. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary Nursing, tredje
upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA, British Small Animal Veterinary
Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 107)
(6) Hallgren A., (2003). Problemhund och hundproblem. sjätte omarbetade utgåvan.
Västerås: ICA Bokförlag. ISBN 91-534-2480-8
(7) Haug E., Sand O., Sjaastad Ö. V., (1993). Människans fysiologi. Stockholm: Liber AB.
ISBN 91-47-04806-9 (s. 139, 212, 214-217, 436)
(8) Jensen P., (1996). Stress i djurvärlden. Falköping: LTs Förlag. ISBN 91-36-03278-6
(9) Lundh B., Malmquist J., (2005). Medicinska ord, det medicinska språket:begrepp,
definitioner, termer. fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03710-4 (s. 6, 8,
53, 57, 167, 181, 241, 331)
(10) Mills D., Shepherd K., (2007). Animal training and behaviour. In: Cooper B., Lane
D., Turner L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press
Pvt. Ltd. BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s.
206, 208)
(11) Morrissey S., (2003). Basic organisation and management. In: Cooper B., Lane D.
(ed.) Veterinary Nursing. tredje upplagan. Oxford: Butterworth-Heinemann. BSAVA,
British Small Animal Veterinary Association. ISBN 0 7506 55259 (s. 199)
(12) Nagel M., Reinhardt v. C., (2005). Stressade hundar. Västerås: ICA bokförlag. ISBN
91-534-2553-7
(13) Seymour J., (2007). Observation and assessment of the patient. In: Cooper B., Lane
D., Turner L. (ed.) Textbook of Veterinary nursing. fjärde upplagan. India: Replika press
Pvt. Ltd. BSAVA, British Small Animal Veterinary Association. ISBN 9780905214894 (s.
228-229)
26

(14) Tapper I, (2002). Etologiboken, om hundars beteende, Falköping: Bilda Förlag. ISBN
91-574-7557-1 (s. 115, 118-122)
(15) Toates F., (1995). Stress, Conceptual and biological aspects. West Sussex: John
Wiley & Sons Ltd. ISBN 0 471 96021 7 (s. 38-39)
(16) Williams E. M. (1994). Handling and control. In: Cooper B., Lane D. (ed.) Veterinary
Nursing. Oxford: Pergamon. Elsevier Science Ltd. BSAVA, British Small Animal
Veterinary Association. ISBN 0-08-0422896 (s. 1-2)
(17) Wilsson E., (2005). Etologi för hundägare, om retningar, beteenden och mentala
egenskaper hos vårt äldsta husdjur. Kristianstad: Tisslegården Ord & Jord. ISBN 91-631-
7935-6 (s.30, 32, 34)
Tidningsartiklar/tidskrifter
(18) Algers, B. Hultgren, J. Stress - ett begrepp med många sidor.(1990, 15 augusti).
Svensk veterinärtidning, s. 403-404
(19) Jensen, J. Stressar din hund? Rapport från den 23: e internationella etologikongressen.
(1994) Hundsport, Svenska kennelklubbens tidskrift, nr. 4, s. 21
27
2:nd page of Stress